ESSÄSTAFETT Kunskapsgenererande artificiell intelligens kommer att tvinga fram en gemensam bild av historien. Gör vi det rätt kommer den bilden vara byggd på vetenskap och forskning – vilket kan tvinga bort epidemin av ”alternativa fakta” och konspirationsteorier. Det kan bli historiens räddning, skriver Anna Loverus, grundare av strategibyrån Better Odds.

Hur berättar man en historia på ett sätt som håller i 20 år framåt? Eller 200 år? Det är frågor som Katherine Hauptman har reflekterat över i sin roll som museichef på Sveriges Museum om Förintelsen, som öppnar till sommaren.
– Vi måste göra någonting som gör att man vill interagera med historien och koppla det till sådant som är relevant i samtiden, säger hon.

ESSÄSTAFETT När Wikipedia lanserades i januari 2001 var pedagogikforskaren Elza Dunkels en av skeptikerna. 22 år senare har hon svårt att begripa hur nätencyklopedin kunde dömas ut som en icke tillförlitlig källa. Nu hyllar hon i stället Wikipedia som en utmärkt plattform för utbildning och forskning.

ANALYS Att det är viktigt med hållbarhetsfrågorna vet de flesta museer. Likväl är det svårt att komma igång hållbarhetsarbetet. Vad skulle minska hindren? På uppdrag av Omvärld & Insikt frågade Amanda Creutzer, konsult inom upphandling och utställningsproduktion, ett tjugotal museer. 

ESSÄSTAFETT Var går gränsen mellan åsikt och fakta? Hur tungt ska tyckarens egen önskan – av politisk, religiös, kulturell eller privat natur – att historien ska se ut väga i förhållande till verifierbara och empiriskt granskningsbara uppgifter? Falsifierbara åsikter förklädda som fakta får historieprofessor Dick Harrison att se rött.

När Sörmlands museum 2018 slog upp portarna till sitt nya hus med uppglasade magasin mitt i byggnaden vändes många nyfikna blickar mot Nyköping. Hur gick det sedan? Omvärld & insikt besökte museet där de berättande samlingarna blivit en framgångssaga.

ESSÄSTAFETT Vad händer med vår uppfattning av historien när vi kan redigera den i realtid online? Och hur ska museerna förhålla sig till detta? Det är frågor Björn Sundberg, programledare för Digital omställning på museiområdet, ställer då han bjuder in till en essästafett på Omvärld & insikt.

Det har snart gått ett år sedan det ryska anfallskriget mot Ukraina inleddes. Det ukrainska kulturministeriet har dokumenterat över 800 fall av förstörda föremål, byggnader och institutioner. Samtidigt är kulturen en viktig del av motståndet och i arbetet för att bygga den nationella identiteten.

Det kan finnas många anledningar till varför man vill kalla sin verksamhet för museum. Det kan vara en kvalitetsstämpel, en lek med begreppet eller för att skapa ekonomiska fördelar. Ett museum är vad man gör det till, och kan hämmas av en definition, menar Caroline Owman, filosofie doktor i museologi.

30 000 museiföremål ska flyttas från Helsingör till Köpenhamn – och ett relativt traditionellt museum ska utvecklas för att bli relevant för fler i framtiden. Charlotte Ahnlund Berg har besökt Danmarks Tekniske Museum, som har inlett en utmanande transformation som påverkar både personal och besökare.