Vilket ansvar har museerna att berätta om klimatkrisen? Och de museer som i sin utställningsverksamhet har lyft fram klimatförändringarna, hur har det påverkat det övriga miljöarbetet? Vi talade med tre museer och en konsthall för att få veta mer. 

Framtiden innebär samarbete. Det säger Esme Ward, chef för Manchester Museum, som skapat ett samarbetsnav för samarbete kring miljöfrågor. Nyckeln till ett framgångsrikt miljöarbete är att inte se museet som en isolerad företeelse, menar hon.

Har kulturarvets betydelse som mål i en krigssituation ökat? Vilket skydd innebär egentligen Haagkonventionen för ett land i krig? Omvärld och insikt frågade Mattias Legnér, professor i kulturvård vid konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.

En utställning med sceniska inslag – så beskrevs Väntrummet på Kulturhuset i Stockholm. Det är inte första gången som curatorn Andreas Blom luckrar upp gränserna mellan teater och konst. Nu ska utställningshybriden hitta ett nytt format på en ny plats.

Ska museerna kunna berätta om klimatkrisen på ett trovärdigt sätt måste de våga utmana sin nuvarande hållning. I sin avhandling uttrycker museologen Caroline Owman kritik mot museernas antropocentriska perspektiv.

Med hjälp av immersiva medier hoppas det nyöppnade museet Munch i Oslo att både kunna ge en fördjupad bild av Edvard Munchs konstnärskap och sänka trösklarna för museibesökarna.
- De immersiva elementen är viktiga för att skapa en atmosfär där alla känner sig hemma, säger Nikita Mathias, ansvarig på det nystartade publiklaboratoriet på Munch.

Genom att sammanföra samtidskonst med historiska samlingar blev utställningen History Unfolds på Historiska Museet i Stockholm en uppvisning i samverkan över kompetensgränser. Helene Larsson Pousette, utställningens curator, har nu sammanfattat sitt arbete med utställningen i en bok.

Tio år av samverkan kring digitalisering av kulturarvet har inte givit några konkreta resultat – det menar Henrik Summanen, författare till den nyutkomna boken Kulturarvets digitalisering. Han arbetar som samordnare på Digisam men kritiken och lösningsförslagen i boken är hans egna.

Våren 2020 ändrade coronapandemins framfart förutsättningarna i grunden för museer att bedriva sin verksamhet. Museerna har utmanats att tänka nytt och ställa om. Omvärld och insikt har samlat några exempel på sådana anpassningar – både i Sverige och internationellt.

Sedan i höstas arbetar Zandra Yeaman som curator of discomfort, "obehagskurator", på Hunterian Museum i Glasgow i Skottland. Hennes uppgift är att få museerna att våga ta tag i de obehagliga frågorna om vårt samhälles historia – och börja berätta den osminkade sanningen.