Nyheter, trender, fördjupning och opinion för museer. Få vår omvärldsbevakning direkt till din inkorg – prenumerera på nyhetsbrevet Museer & omvärld.
Delta i diskussionen – skriv för oss.
Entusiasm, engagemang och en utblick mot andra branscher – det gjorde att Smithsonian i Washington kunde ställa om och genomföra sin dataspelsfestival SAAM Arcade digitalt istället för att ställa in.
– Att vi var många som redan hade tänkt på museet som en digital plats hjälpte oss att göra de förändringar som behövdes, säger Lauren Kolodkin på SAAM.
Coronapandemin har påskyndat den digitala transformationen i många organisationer, inte minst inom kulturarvssektorn. Nu gäller det att dra nytta av tekniken så att digitaliseringen går från att vara plan B till att bli plan A. Det hävdar Amy Loutfi, professor i informationsteknologi vid Örebro Universitet.
I ett av de mer omtalade inslagen på det digitala museimötet, som hölls i september, höjde Karin Nilsson, avdelningschef på Statens historiska museer, ett varningens finger för att digitaliseringen går för långsamt inom museisektorn. ”Jag var inte riktigt beredd på att det skulle bli så starka reaktioner”, säger hon.
I sin strävan att komma närmare sina kunder har Pressbyrån under året lanserat sin första helt obemannade butik. ”Det är en stark trend i samhället”, säger Maria Isaksson affärsutvecklingschef på Pressbyrån.
Ett museum som alltid är öppet, även när personalen har gått hem? Är det verkligen möjligt för kulturarvsaktörerna att följa med i detaljhandelns trend med obemannade butiker? Ja, vi är redo för det, menar Ulf Johansson, professor i marknadsföring.
Obemannade butiker med smarta kameror och betalning i mobilen är ett sätt att komma närmare kunderna. Självscanning i hemmiljö är ett annat. Amer Mohammed, chef för Coops enhet Digital, ser hur gränserna mellan digital och fysisk miljö upplöses.
När museerna öppnar behöver de få sina besökare att agera på nya sätt, av hänsyn till smittorisken. – Gör det lätt för besökarna att göra rätt, uppmanar beteendeforskaren Nurit Nobel.
Inom området beteendeekonomi används begreppet nudging för att beskriva olika sätt att påverka människors val och beteenden genom små förändringar, antingen i närmiljön eller i sammanhang där beslut fattas. Nurit Nobel har i sin forskning fokuserat på just nudging och hon är även medgrundare till företaget Impactually som använder expertis i beteendeekonomi och socialpsykologi för att skapa affärs- och samhällsnytta.
Vad kan museerna göra för att påverka besökarnas beteende så att de agerar på ett säkert sätt?
– Tänk på att göra det enkelt för dem att göra det ni vill att de ska göra. Diagnosticera var problemen kommer att uppstå. Kommer det att uppstå trängsel vid kassorna ska ni ha en plan för att hantera det. Visst kan ni ha skyltar och markeringar på golvet där ni ber besökaren att tänka på att hålla avstånd, men nästa steg är att skapa optimala förutsättningar för att kunna fullfölja denna förfrågan.
– Om ni ber besökarna att hålla avstånd när de köar kommer de kanske att behöva köa utomhus. Och där kan det kanske vara 30 grader varmt, då ska vi tänka på något sätt att skapa skugga, man kanske ska se till att det finns vatten att dricka. Det är likadant om det regnar, vad behöver besökarna då? Skapa optimala förutsättningar för att göra det så lätt som möjligt. För att lyckas med beteendeförändring måste man gå bortom markering på golvet och skyltar som säger "håll avstånd".
Att tänka ett steg längre?
– Ja, precis. Ett annat ställe är toaletterna, vi vill att besökarna ska tvätta händerna, men det kan också skapa köer. Det gäller att skapa möjligheter även där, kanske hyra in bajamajor och placera utomhus. Alla museer har olika förutsättningar, men alla måste göra processen, vad kommer vi ha för problem och hur kan vi lösa dem?
Krävs det stora insatser för att förändra besökarnas beteende?
– Det vi vet från forskningen är att människor vill vara duktiga, de vill äta hälsosammare och värna om miljön, de svarar på det i attitydmätningar. Besökarna på ett museum har goda avsikter, de vill agera korrekt, men om det är något som är önskvärt men inte lätt, då har vi tendens att inte göra det. Man vill vara duktig, men man vill också ha en härlig tid på museet. Att ge information och be dem göra saker, men inte nå hela vägen, det förändrar inte beteendet. Vi måste skapa förutsättningar, ta bort barriärer och minska friktion.
Hur kan vi få besökarna att känna sig välkomna och samtidigt agera ansvarsfullt?
– Att ha en balanserad kommunikation är nyckeln. Ha handsprit överallt, så att besökaren inte behöver tänka på det. Det är en enkel grej, att hjälpa folk. De som har verksamhet måste ägna lite tid åt att tänka på hur det kan bli, hur kan vi öppna på ett sätt som skapar trygghet?
Nu har många museer varit stängda i tre månader. Är det tillräckligt för att besökaren ska ha lätt att skapa nya beteenden – eller finns det en risk att de återgår till det gamla?
– De nya reglerna om social distansering är inte tillräckligt inpräntade i oss, de är inte en del av oss ännu. Därför måste vi påminna och skapa förutsättningar för nya beteenden. Att börja kartlägga,"’här kan det finnas problem, här finns det en risk att trängsel ska uppstå". Om människor stannar vid till exempel en bild på ett museum, då kanske vi kan ha en påminnelse där och då. Från beteendevetenskap vet vi att information är viktig men ibland inte tillräcklig. Att däremot ge information just där det är relevant, just när besökaren ska fatta ett beslut, att göra en vältajmad påminnelse, kan vara skillnaden. Precis där det finns oro för att det finns trängsel, där ska man göra en påminnelse.
Så man ska försöka lösa problemet innan det uppstår?
– Ja, reglera flödet innan trängsel uppstår. Om museet har ett sätt att kommunicera med sina besökare, om de har en app eller ett informationssystem där man antingen har videoskärm eller ljud, så att man kan styra besöksflödet, man kan säga "nu har vi många som befinner sig i den del av museet, du som inte gått dit, besök gärna den här avdelningen istället". Lägg tid på att kartlägga beteenden och fundera på vilka verktyg ni har för att kommunicera med människor innan och under deras besök. Gör allt detta för att underlätta för individen att följa råden. Vi vet att nyckeln till beteendeförändring är att göra det lätt att göra rätt.
Omkring midsommar har många museer öppnat igen efter att ha haft stängt en lång period, som en följd av coronakrisen. Andra museer har haft öppet hela tiden, men med anpassad verksamhet. Vi har talat med några museer om vilka strategier de nu använder för att minska risken för smittspridning.
När insamlingar görs via nätet blir de också i högre grad en del av den publika verksamheten, menar etnologen Elin Nystrand von Unge som forskat på nutida insamlingspraktiker på kulturhistoriska museer. Just nu pågår många insamlingar och dokumentationsprojekt som rör coronapandemin.
Trenden med rymningsrum (escape rooms) har växt stadigt de senaste åren och många museer har skapat egna versioner av konceptet. Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm har producerat sitt första rymningsrum och delar med sig av sina tips.Läs mer.