”Museer är relevanta – annars skulle han inte kalla sin kommersiella verksamhet museum”

DE NYA MUSEERNA – DEL 4: ”Hans bild är raljant”

I en intervju med Omvärld & insikt säger Paradox Museum Stockholms grundare Jan Broman att det borde finnas en gräns för hur tråkiga museer kan vara, att de traditionella museerna ägnar sig åt envägskommunikation, och att de måste bli bättre på att föra dialog ”med folket, inte bara akademin”.

Nu får han mothugg i det senaste avsnittet av Museipanelen.

– Jag blev ganska upprörd när jag läste den här artikeln. Jag tycker verkligen det var att raljera, säger Anna Hadders, utställningsproducent på Regionmuseet Skåne.

Hon fortsätter:

– Jag undrar hur mycket han har insikt i vad som händer inte bara i Stockholm, för Sverige är faktiskt ett stort land. Det händer jättemycket ute på museerna, säkert i Stockholm också, där vi faktiskt har en dialog med vår tänkta publik, och där många jobbar tillsammans med projekt.

– Kanske inte i den omfattning som skulle kunna vara, men om vi talar ”paradox” så är det ju jättemärkligt att han vill kalla det han nu gör för ett museum, samtidigt som han säger att museer är urtråkiga. Men tydligen är det ju ordet ”museum” så attraktivt, för dit vill ju folk gå – så han kallar det ändå för Paradox Museum, säger Anna Hadders.

”Säkrar pengar”

I intervjun nämner Jan Broman Avicii Experience i Stockholm som ett exempel på något folk inte förstår vad det är, och han säger att det därför är nödvändigt att kalla det för museum – ”då kommer folk att komma dit”.

– ”Museum” säkrar pengar. Det blir ju också ett sätt att få grupper som man annars kanske inte skulle få tillgång till att betala inträde. Då får man även in skolan, menar Azmara Nigusse, intendent med inriktning programverksamhet på Hallwylska museet.

– Skulle skolan betala för att en klass att gå på ett ”experience” eller på ett ”museum”?, frågar hon retoriskt.

Hon ifrågasätter också vad Jan Broman avser med kommunikation.

– När jag läser på Paradox hemsida ser jag att man får gå en väg – det är en upplevelse på ett och samma sätt. Jag ser inte var dialogen med besökarna skulle vara, hur man kan interagera, hur man kan påverka miljön, vara en miljö för möten. Det är en miljö för upplevelser, och det är ju alltid trevligt att få men museer ska ge mycket mer. Och det jag saknar där är ansvarstagande till att ge allt det andra, säger Azmara Nigusse.

”Ett attraktivt varumärke”

Hon får medhåll av Klas Grinell, utvecklingsledare på Göteborgs museer och konsthall.

– Jag tycker hans bild är raljant och svår att förhålla sig till. Och samtidigt vill han på något sätt kalla det han håller på med för museer, trots att han säger att det inte är det – för att det är ett attraktivt varumärke. Och det är ett namn för ställen där folk samlas. Då kan han ju lika gärna kalla det för en kyrka, om han nu vill sno någons credd och få med sig folk till något annat.

Han fortsätter:

– Jag tycker det är svårt, och jag håller heller inte med om bilden av att museer mest skulle vara i dialog med akademin – centralmuseer i Stockholm möjligen, men annars – nej, jag har svårt att dela hans bild av världen och museivärlden. Samtidigt visar hans arbete att museer är relevanta, för annars skulle han inte vilja kalla sin kommersiella verksamhet för museum, säger Klas Grinell.

Omvärld & insikt har sökt Jan Broman för en kommentar, men han avböjer. 

Det här är del 4 i Omvärld & insikts artikelserie om de nya museerna. Här hittar du övriga artiklar.