”Museerna har ett ansvar att värdesätta ungas engagemang, kunskap och åsikter”

Arbejdermuseet i Köpenhamn består av museum, arkiv och bibliotek. Byggnaden uppfördes 1879 som Arbejdernes Forenings- og Forsamlingsbygning, ett samlingshus för och av arbetarrörelsen i Danmark, och än i dag hålls möten i den stora fanprydda Festsalen i husets mitt.

Museet erbjuder många olika program och har ingått överenskommelser med såväl kommuner som enskilda skolor kring långsiktigt samarbete. Det har även ingått partnerskap med Köpenhamns kommun kring Åben skole, den satsning som är menad att öppna skolan mot samhället, där kommunen organiserar inköp av program för skolan från museet som den sedan distribuerar. Fredriksbergs kommun köper in program till alla femteklassare. Museet har också överenskommelser med vissa privatskolor för att säkra att man når alla elever, liksom ett samarbete med Dansk filminstitut.

– Arbejdermuseet ett specialmuseum för arbetarhistoria och det innebär ansvar för hela Danmark och alla skolelever. Kulturarvet ska vara för alla!, säger Galit Peleg, som är utbildnings- och utvecklingsansvarig och vars tjänst finansieras till hälften av Skoletjenesten (se mer info nedan).

Begreppet historiemedvetande (historiebevidsthed) är inarbetat i de danska läroplanerna för folkskolan och gymnasiet. Att arbeta med begreppet kan vara lite svårt, menar Galit Peleg, och det gör att många lärare vill använda museets erbjudande som bland annat består i så kallad dilemmabaserad undervisning där nyckelorden är engagemang, reflektion och ställningstagande.

På Arbejdermuseet finns alltid undervisningsperspektivet med redan från början och i många olika verksamheter. Vid nyanställningar finns en pedagog med i rekryteringsprocessen. Vicedirektör Linda Nørgaard Andersen har själv en lärarutbildning och ledde tidigare Skoletjenesten på museet.

– Vi säger faktiskt att vi arbetar med ”utställnings- och undervisningsprojekt”, säger Galit Peleg.

Hon beskriver museets utvecklingsarbete som ett ”pedagogiskt och didaktisk laboratorium”. Centralt är ett tätt samarbete med elever, lärare och andra relevanta aktörer inom utbildningsområdet.

Rebellverksamhet

Före Coronapandemin var Arbejdermuseet ett av Danmarks mest populära museer vad gäller skolbesök. En anledning till det är att folkskolan/grundskolan ska utbilda eleverna i demokrati, i att kunna delta i samhället, och där är museet en viktig resurs.

Galit Peleg refererar till en undersökning som har visat att unga har låg tilltro till sin egen kompetens när det gäller demokrati.

– Unga människor tvivlar ofta på sitt eget demokratiska mandat och på sin rätt att bli hörda. Här har museerna som viktiga samhällsinstitutioner en skyldighet att öppna sig och vara dialogskapande, och ett särskilt ansvar att värdesätta ungas engagemang, kunskap och åsikter, säger hon.

Arbejdermuseet arbetar sedan 2013 strategiskt med att bjuda in unga till att tänka och utveckla utställningar, undervisning och arrangemang tillsammans med museets personal. Verksamheten går under rubriken Museumsrebeller, och på museets hemsida förklaras varför man valt det begreppet: rebeller är sådana som stör, flyttar gränser och tvingar det bestående till förändring. ”De unga utmanar oss i relation till några av de grundläggande teman vi arbetar med. De ser nya perspektiv och lösningar där vi professionella ser begränsningar och de söker nya svar på frågor som vi tror att vi redan har besvarat”.

2019 mottog museet det prestigefyllda internationella museipriset DASA AWARD för sitt arbete med att styrka danska barns och ungas demokratiska fostran och för museets innovativa undervisningserbjudande.

Om att kämpa för det man tror på

Den tillfälliga utställningen Aktivist!, som började visas i mars 2021 och som pågår till augusti 2022, handlar om aktivism i olika former. Trettiotre människoöden, i form av videoinspelningar och text, löper som en tråd genom utställningen. Museet har arbetat med Museumsrebeller för att förstå, och kunna förmedla den kontext som många unga befinner sig i och några av de frågeställningar och problem som unga finner mest relevanta. På hemsidan skriver museet att ungdomarna bidrar med perspektiv som utmanar ”det sätt som vi som fackpersoner förstår aktivism” liksom de också har bidragit med förslag till det konkreta utställningsbygget. Museet har arbetat med varierande metoder för att ge de unga inflytande och erkänna dem som experter på sitt eget liv. Omkring 1 000 ungdomar har deltagit i olika workshops kring aktivism. ”I samarbetet med museumsrebellerna tar vi som museum del i en konstant lärandeprocess” skriver museet.

Museet har satt ”att styrka elevernas demokratiska handlingskompetens och demokratiska självtillit” som överordnat lärandemål för arbetet med skolklasser i den färdiga utställningen. Det sker genom dilemmabaserad undervisning där eleverna arbetar analytiskt med utställningen som källa. Eleverna får möjlighet att reflektera över samband mellan historia, nutid och framtid genom frågeställningar kring varför människor i olika tider blivit aktivister och vad de har kämpat/kämpar för att förändra. Deras egen nutidsförståelse och egna framtidsförväntningar aktiveras genom att de tolkar historien och själva ska förhålla sig till vad de skulle vilja förändra i samhället och varför. Eleverna reflekterar över och diskuterar egna möjligheter att delta i demokratin genom aktivism. Undervisningen stödjer diskussioner om politiska problemställningar lokalt och globalt, om sociala olikheter i Danmark samt möjligheterna att påverka och delta i demokratin genom politisk handling eller konsumtion.

Utställningsbesökaren har många möjligheter till aktivt deltagande, från att skriva lappar under rubrikerna ”frihet, jämlikhet, solidaritet” till att placera magneter på den plats i människokroppen där man tror att demokrati sitter. Eller välja trappsteg att sitta på som på en stigande skala markerar graden av engagemang besökaren känner för att gå i ett demonstrationståg. Ett särskilt rum med glasväggar har rubriken ”Över gränsen”, där berättar man om stenkastning och brandbomber. På hemsidan finns ett digitalt undervisningsmaterial som kopplar till målen för historia, samhällskunskap, danska och bild.

Den rumsliga upplevelsen ännu viktig

Det digitala har kommit att ta allt större plats i samband med produktion av nya utställningar. En produktion av en fysisk utställning står endast en begränsad tid, men omvandlat till digitalt format finns materialet kvar även efteråt. På det sättet får man in en långsiktighet i arbetet.

Men Galit Peleg är noga med att poängtera betydelsen av sinnliga intryck och den rumsliga upplevelsen som besökaren får av ett fysiskt besök i undervisningen.

–När det gäller digitala presentationer gäller det att tänka efter vad som passar att presentera i det formatet, säger hon.

Med digitala läromedel kan museet dessutom nå ut nationellt. Den digitala plattformen museet använder heter History to go! | Arbejdermuseet. Oftast består materialet på nätet av en pdf kopplad till filmer, och materialet är fritt att ladda ner och använda.

– Det är fortfarande en utmaning att mäta i vilken mån materialet på webben verkligen kommer till nytta. Här har vi ännu inte hittat likvärdiga sätt att få respons som när det gäller fysiska besök, säger Galit Peleg.

Interaktion och förändring

Museets äldre utställningar har funnits i omkring trettio år. Där berättas arbetarhistoria genom tablåer med dockor och rumsinteriörer. Besökarna har möjlighet att ta kökstrappan ut till dasset (som är upptaget…) på museets bakgård. Också här ges möjlighet till interaktion, en hel rad rum är vikta för (yngre) barns lek med både rekvisita och kläder att prova.

– Utställningarna fungerar ännu väl för skolundervisning, men börjar kännas lite slitna. Vi är i färd med att bygga om den permanenta utställningen. Inom en femårsperiod ser jag flera nya utställningar i ett nyrenoverat hus framför mig, säger Galit Peleg.

 

”Skoletjenesten – Videncenter for eksterne læringsmiljøer” arbetar med att inspirera lärare i hela Danmark att bedriva undervisning i andra miljöer än klassrummet, något som sedan 2013 finns inskrivet i skollagen. Huvudansvaret för att eleverna kommer ut ligger på de enskilda skolorna som ska samarbeta med museer och andra aktörer. Kommunerna är skyldiga att skapa ramar som underlättar samarbete mellan skolorna och kulturarvsinstitutioner, föreningar och civilsamhället. Idag har i stort sett alla kommuner en eller flera konsulenter anställda med detta som särskilt ansvarsområde. På kulturinstitutionerna finns det tjänster som är tillsatta för att utveckla och driva skoletjenestenaktiviteter. Läs mer här.