Projektmedarbetarna från Biblioteksutveckling Sörmland och Sörmlands museum vid projektets kickoff i december 2021. Sofia Jansson, Wikimedian in residence, står längst till höger. Foto: (CC BY-SA)

Museet med egen wikimedian

Sedan i början av december är Sofie Jansson anställd som Wikimedian in Residence på Sörmlands Museum. Här ska hon hjälpa museet att använda Wikipedia som digital kunskapsspridare. Men ser även att museerna kan bidra till att göra det digitala uppslagsverket ännu bättre.

En wikimedian är en volontär som bidrar med material till och skriver artiklar på Wikipedia. Med en Wikimedian in Residence anställd kan en organisation under en bestämd tid få hjälp av en erfaren wikimedian för att få hjälp med sina aktiviteter på Wikipedia (och andra Wikimedia-plattformar).

Det är precis vad Sörmlands museum har valt att göra.

Här ska Sofie Jansson, som har lång erfarenhet av att bland annat ha arrangerat skrivstugor, föreläsningar och läger, under sex månader ge museet en större inblick i möjligheterna med att använda Wikipedia som digital kunskapsspridare.

Hennes halvtidstjänst, som påbörjades den 1 december, delas mellan Biblioteksutveckling Sörmland och Sörmlands museum.

– Det ligger i museets uppdrag att sprida information. I och med att Wikipedia idag är världens största uppslagsverk och en av världens mest besökta webbplatser kan man nå ut med information på ett annat sätt än genom att bara ha saker på sin egen webbplats, säger Sofie Jansson.

Fylla kunskapsluckor

Samarbetet mellan gemenskapen på Wikipedia och Sörmlands museum kallar hon för en ”winwin-situation”.

– Ur ett wikimedianperspektiv ser jag att det finns kunskapsluckor där museipersonal verkligen skulle kunna bidra. Jag har förstått att många blir frustrerade när de går in och läser en artikel och innehållet inte stämmer. Att bidra till att allmänheten får en större kunskap som är rätt och riktig borde verkligen vara av intresse för museisektorn, säger Sofie Jansson, och nämner artiklarna om antikvarier som exempel (”de är inte särskilt bra och inte särskilt långa”).

Hennes övergripande uppdrag är att få igång museets strategiska arbete med att tillgängliggöra kunskap på Wikipedia. Men initialt har hon även haft fokus på inventerings- och utbildningsarbete, bland annat för att utbilda wikipediaambassadörer inom regionen.
Tanken är att det ska finnas andra personer att vända sig till med frågor och som kan leda arbetet när hennes uppdrag tar slut den sista maj.

– De ska kunna fortsätta använda sig av Wikipedia även i sina yrkesroller och fortsätta vara engagerade. Min idé är att de ska kunna göra sådant som de själva är intresserade av, det kan vara en bibliotekarie som vill arrangera en skrivstuga på sitt bibliotek, eller ordna en föreläsning eller vad det nu kan vara, säger hon.

Tar fram lathund

Sofie Jansson arbetar också med att inventera museets samlingar, för att se vad som är skärningspunkten mellan samlingarna, vad som saknas i Wikipedia och Wikimediaplattformarna och vad som ska prioriteras.

– Jag har kunnat svara på frågor och göra en del punktinsatser. Jag ska till exempel ta fram en lathund för museipersonal. Det kan vara en djungel att ta reda på hur Wikipedia Commons fungerar. Var kan man hitta mallar för konstverk, fotografier, kulturarvsföremål?

De inventerar och sorterar museets föremål som redan finns på Wikipedia, publicerade av privatpersoner.

– Mycket av det vi gjort hittills har varit att bestämma vad vi vill ha för kategoristruktur på saker som ska laddas upp. Vad ska vi använda för mallar. Vi har skapat en institutionsmall för Sörmlands museum, det fanns inte tidigare. Det finns en del konstiga kategorier och kanske bilder i dålig upplösning. Där kan museet göra en omscanning och lägga upp en bild med bättre upplösning, säger hon.

Det har gjorts en del provuppladdningar, till exempel en bild av ett verk av Tyra Kleen, som har flera Wikipedia-artiklar.

– Innan vi lade upp den här i januari fanns det inget exempel på hur ett konstverk av henne kunde se ut, säger Sofie Jansson.

För att sänka trösklarna för användandet av Wikipedia skapar hon bland annat en lathund.

– På Wikimedia-plattformarna går det inte riktigt till på samma sätt som det gör när man hanterar sitt material i sina egna kanaler. Det finns strukturer och praxis, relevanskriterier, ett annat sätt att tänka kring etikettsättning och kategorisering, det finns en praktisk tröskel att ta sig över. Men man måste inte lära sig allt från grunden om man inte vill. Det finns färdiga mallar att använda utifrån behov, säger hon.

En annan tröskel är ”databasspråktröskeln”, som hon kallar den. Hon nämner Finlands public servicebolag YLE, som har artiklar på både svenska och finska.

– De använder sig av databasen Wikidata för att tagga sitt material. Det har blivit mer lättanvändligt för dem då de kan använda samma taggar för alla sina språk, de behöver lägga ned mindre arbete på det och som bonus gör det att de dyker upp på ett helt annat sätt i sökträffar.

– Det finns så mycket inom kulturarvssektorn som är databasmaterial och där man säkert skulle kunna hitta många intressanta sätt att samverka på, men där det även finns höga trösklar. För det är inte alltid så lätt att koppla databaser mot varandra.

Överlägset största digitala kanalen

Enligt Sveriges museers besöksstatistik så var Wikipedia den överlägset största kanalen för digitala besök, 185 miljoner av totalt 233. Ändå är det bara 19 museer (av 126) som har svarat att de haft Wikipedia som kanal.  Sofie Jansson medger att ”det har känts lite trögstartat”, men att attityden gentemot Wikipedia är på väg att förändras.

Allt färre frågar sig ”ska man ge bort det bästa man har?”.

– Ja, jag tror att det är färre idag som tänker ”om folk kan se en bild på Wikipedia på ett föremål i våra samlingar så kommer de inte vilja komma hit och titta på det”. Snarare tänker de att om någon har sett det så kan de bli intresserade av att komma till museet och se vad som finns mer, säger hon.

– Jag tycker om att det finns en frivillighet, att det blir bäst om det finns ett intresse hos personerna själva för att vilja bidra. Det är väl därför det hittills inte har varit så många engagerade museer, för det har varit intressedrivet från institutioner. Jag har en känsla av att engagemanget för Wikipedia har hängt ihop med enskilda individers intresse, att de har velat medverka och att det är det som har avgjort. Men det är en ren gissning.

Det har funnits några personer med samma titel i Sverige, Wikimedian in Residence. ”Konceptet är inte nytt, men är inte heller jättevanligt”, konstaterar Sofie Jansson. När Sörmlands Museum i veckan skickade ut ett pressmeddelande om att en Wikimedian in Residence anställts fick det viss medial uppmärksamhet. Nu hoppas Sofie Jansson att vi kommer att få se fler sådana som hon på svenska museer.

– Ja, det gör jag! I och med att i princip alla idag använder Wikipedia, men få redigerar i det så finns det luckor som behöver fyllas i, inte minst kvalitetsmässigt. Jag kan tycka att hela kulturarvssektorn borde vara perfekt samarbetspartner för att fylla i de här luckorna, för att kunna lägga upp bilder och få bättre källbeläggning, få bättre basartiklar inom vissa ämnen men även väldigt specifik kunskap, där museerna sitter på specialkunskaper och bra material.

Kategori


Fredrik Emdén

fredrik.emden@raa.se


  • Publicerad:
  • Uppdaterad: