Nederländernas kanon visas på museum

LÄS ÄVEN: ”En kraftfull och kortsiktig kulturkanon kan skapa problem”

Den nederländska kanonen består av 50 utvalda ämnen. Varje ämne utgör ett ”fönster”, bakom vilket ett större ämnesområde öppnar sig. Den nederländske målaren Rembrandt blir till exempel ingången till 1600-talets konst. Megalitgravarna utgör fönstret till den nederländska forntiden.

Detta är ett sätt att kunna presentera den större berättelsen om nederländsk historia genom kända föremål och ämnen.

– Det var vårt sätt att inte göra kanonen till en tvångströja, utan något som människor känner igen och hedrar, säger Hubert Slings, forskare på OpenLuchtmuseum som ingick i kommittén som tog fram den nederländska kanonen, som trädde i kraft 2007.

Initiativet till en kanon togs av landets utbildningsdepartement. Avsikten var att skapa ett stöd för grundskolan, för elever i åldern 8 till 14 år. En webbplats med kanonens ämnen togs fram, särskilt designad för att kunna användas i undervisningen.

– Vi märkte att det är en av fördelarna med en webbplats, att den kan användas i klassrummen. Det är ett verktyg som har varit uppskattat bland lärarna, säger Hubert Slings.

Avbrutet museibygge

Parallellt med framtagandet av kanonen under 00-talets mitt pågick även en diskussion om att skapa ett nationellt historiskt museum i Nederländerna. Regeringen fattade ett beslut om uppförandet av ett sådant, och att kanonen skulle utgöra en bärande del av det.

Nedskärningar i den nationella budgeten, till följd av det ansträngda världsekonomiska läget i slutet av 00-talet, gjorde att byggnationen aldrig påbörjades. Uppdraget att bygga en kanonutställning tillföll i stället det statligt ägda friluftsmuseet OpenLuchtmuseum i Arnhem, som har i uppgift att berätta om nederländarnas vardag under senaste 400 åren. Utställningen öppnade 2017.

Hubert Slings, som varit anställd på museet sedan 2014 och som ansvarat för framtagandet av kanonutställningen, konstaterar att friluftsmuseet är ”en helt annan typ av museum än ett nationellt historiskt museum”.

– Vi hade många diskussioner om hur hela historien skulle passa in museet. Men jag tycker att vi har lyckats bra, säger han.

I utställningen ingår omkring 110 föremål, både från den egna samlingen och inlånat från till exempel Rijksmuseum i Amsterdam. Ett stort fokus på teknik, spel och immersiva upplevelser gör att kanonutställningen skiljer sig från resten av museet. I ett av utställningens fyra rum finns en 18 meter bred pekskärm där samtliga 50 fönster i kanonen finns representerade.

Precis som Nederländernas historieundervisning är en del av utställningen indelad i tio tidsepoker. Dessa genomsyras av vardagliga teman, vilket gör att besökaren får veta hur människan i olika tider har skapat ljus, vad den har ätit och vad barnen har lekt med.

– Så du börjar med modern tid och ser strömomkopplaren, mat för mikrovågsugn och PlayStation. Sedan kan du följa dessa teman bakåt i tiden, säger Hubert Slings.

”En kanon måste vara levande”

Museet i Arnhem lockar omkring 550 000 besökare per år. Sedan kanonutställningens tillkomst har inte besöksantalet ökat.

– Nej, det kommer ingen ny publik på grund av kanonen, men vi vet att de som kommer hit gärna besöker utställningen, säger Hubert Slings.

De många immersiva inslagen i utställningen gör den populär inte minst bland barnfamiljer.

– Det händer att de måste bäras bort av sina föräldrar när vi stänger, för de har så roligt med allt de kan göra, säger han.

I likhet med resten av museet är kanonutställningen designad för den genomsnittlige holländaren. Allt enligt devisen ”en kanon måste vara levande för oss alla”.

– Jag har varit på det nationalhistoriska museet i Berlin och där är, som förväntat, varje rum fyllt till brädden med intressanta föremål. Men efter två rum blir jag trött och måste jag lägga mig ner. En anledning till att vi har lyckats så bra med kanonutställningen är att vi inte är ett museum för besökare med ett specifikt intresse för historia. Däremot kan vi ge den breda allmänheten insikter. De får historisk information och saker att reflektera över på vägen hem, säger Hubert Slings.

Nätverk för museer

Nederländernas kulturkanon har tagits fram i visst samarbete med museisektorn, som fanns representerad i kanonkommittén. Museer bistod också med bilder till kanonens hemsida.

Och i samband med att kanonutställningen öppnades i Arnhem startades ett nätverk bestående av ett hundratal nederländska museer som är sammankopplade runt kanonen.

– Varje museum har valt ut ett eller två föremål som är relaterade till något av de femtio fönstren i kanonen och som är tydligt uppmärkta. På så sätt kan besökarna tydligt kan se att ett föremål är kanonrelaterat, säger Hubert Slings.

Han känner inte till att något annat land har byggt en utställning runt sin kulturkanon. Däremot har utställningen på OpenLuchtMuseum lockat flera internationella studiebesök, som vill ta del av hur Nederländerna har valt att berätta om sitt lands historia för en bred publik.

Den svenska regeringen har ännu inte hört av sig.

– Vi hjälpte våra kollegor i Belgien när regionen Flandern skulle ta fram en kanon. Vi bistod dem med idéer, våra lärdomar och även konkreta tips om hur man kan arbeta. Så vi delar gärna med oss av vår kunskap om ni vill.

LÄS ÄVEN: ”En kraftfull och kortsiktig kulturkanon kan skapa problem”