Ny guide: Så använder du IoT på museet

Riksantikvarieämbetets utställningsverkstad arrangerar med jämna mellanrum workshops för museitekniker och har märkt att allt fler är nyfikna på att testa Internet of things, IoT. I stället för en lärarledd workshop har man den här gången tagit fram en gör-det-själv-guide till IoT att utforska på egen hand när man själv har tid.

– Kanske börjar man bli nyfiken på programmering, men tycker att det är ett stort steg att börja programmera. Då kan det här vara en väg in, säger utställningstekniker Oscar Engberg, som skrivit guiden.

IoT står alltså för Internet of things, eller sakernas internet, och handlar om hur föremål kan kopplas upp mot nätet. För gemene man för det tankarna kanske framför allt till ”smarta” prylar i hemmet, som till exempel högtalare du kan prata med, kylskåp som håller koll på när en vara tagit slut eller en robotdammsugare som går igång när du själv inte är hemma. 

– Det har skett en stor revolution inom IoT de senaste fem, tio åren, konstaterar Oscar Engberg. 

– I många fall är det kanske onödigt att kunna starta tvättmaskinen med telefonen, men det finns många tillämpningar i hemautomation som är verkligt användbara.

Ett sådant exempel är smarta energisystem som vintertid sänker temperaturen inomhus när du åker till jobbet och höjer den igen strax innan du kommer hem, eller en tvättmaskin som startar först när elpriset är som lägst. 

– Men de områden där man ser den största nyttan är industrin och fastighetsbranschen.

Inom fastighetsautomation kan det röra sig om styrning av värme och ventilation, belysning och passersystem. För ett museum kan det till exempel handla om att övervaka klimat- och ljusförhållanden i en utställning eller för att skapa det som kallas ”digitala tvillingar”, en teknik som använts av bland andra Nordiska museet.

– Du bygger upp en digital modell av ditt museum. I den återspeglas det som sker i den verkliga lokalen, och sedan kan du göra simulationer i den digitala modellen utan att det behöver ske som ett test i den verkliga miljön, förklarar Oscar Engberg.

– Till exempel om det ska byggas ett nytt ventilationssystem, då kan du simulera det och sedan implementera det i det verkliga museet. Sedan kan du få data tillbaka från museet in i den digitala modellen.

Verktyg gör del av jobbet

En av de absolut vanligaste kretsarna som används till IoT heter ESP32, och byggs in i allt möjligt från dammsugare till belysningar.

– Och den här lilla prylen då? 

Oscar Engberg håller upp ett propellerliknande föremål, en M5StickC Plus, eller fivestick som den även kallas. 

– Den är byggd på den kretsen, men sedan har den kompletterats med en display och några tryckknappar och kontakter.

I stället för att själv behöva koppla in sig på kretsen gör verktyget en del av jobbet.   

– Den är färdiggjord i ett format där du kan plugga in saker enkelt med kablar – du behöver inte hålla på och löda och så vidare, och den har en display där du ser vad som händer. Det är därför jag har valt just den här plattformen, för att det ska vara lättare att komma in i det.

– Plus att när man programmerar den så är det en visuell programmering, med block som man drar och kopplar ihop. 

Man behöver med andra ord inte själv knacka in kod. Riksantikvarieämbetets utställningsverkstad har själva använt verktyget i en prototyp inför vandringsutställningen Rädd eller beredd,  för att visa batteriladdning med LED-staplar. I guiden handlar det dock om att mäta inomhusklimat.

– Bara för att ha något att utgå från som skulle kunna vara användbart så har jag valt klimatmätningar. Den mäter ju fukt och temperatur och lufttryck och ljusstyrka, men går att använda till allt möjligt annat också, säger Oscar Engberg.

– Allt möjligt där du behöver kunna koppla ihop den fysiska världen och den digitala världen.

HÄR HITTAR DU GUIDEN: Gör-det-själv-guide till IoT i museet

Här är några av Utställningsverkstadens populära instruktionsvideor:

• Vilka träskivor passar till vad i en utställning?
• Så fungerar 3D-skrivare
• Så kan du använda laserskärning