Nyckeln till ett bra rymningsrum

Det började som ett populärt dataspel som sedan tog fysisk form. Deltagarna placeras i ett rum och ska lösa gåtor och ta sig ut i kamp mot klockan – det är grunden för ett escape room, eller rymningsrum som det skulle kunna översättas till. Marknaden har växt snabbt och bara i Storbritannien finns omkring 1 500 rymningsrum.

De kommersiella företagen i branschen använder inte sällan fiktiva museimiljöer som inramning och många museer har också utvecklat egna rymningsrum, ibland tillsammans med etablerade aktörer. Ett exempel är Royal Armouries som nyligen har inlett ett strategiskt samarbete med en av de större brittiska aktörerna inom rymningsspel.

Nå målgruppen unga vuxna

Även i Sverige har flera museer skapat rymningsrum. I oktober 2019 öppnade Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm sitt första rymningsrum på temat biologisk mångfald: Escape Extinction.

– Vi ville hitta något sätt att nå 16–25-åringar. Det är en målgrupp som annars inte kommer så mycket till museet, säger Martin Testorf, vetenskapskommunikatör på Naturhistoriska riksmuseet och projektledare för Escape Extinction.

Martin Testorf. Foto: Annica Roos, Naturhistoriska riksmuseet (CC BY)

Ambitionen sammanföll med att Formas hade en utlysning som gällde de globala målen. Museet valde att fokusera på mål nummer 15, biologisk mångfald, och höll en workshop för att få fram projektidéer. Förslaget att göra ett rymningsrum fick positivt gensvar i fokusgruppen för 16-25-åringar.
– De ville göra saker tillsammans och gärna vara på museet när det är stängt, säger Martin Testorf.

Studiebesök i andras rum

Nästa steg var att göra studiebesök och ta del av andras erfarenheter av att arbeta med rymningsrum. De besökte bland annat Innovatum som skapade ett rymningsrum på virus-tema redan 2017. De tittade också på ett rum skapat av Läkare utan gränser och på flera kommersiella aktörers rum.

Projektgruppen hade turen att i ett tidigt skede hitta en forskare som hade gåtor och rymningsrum som hobby. Han anlitades för att konstruera gåtorna och förvandla museets berättelse till ett fungerande spel. I dialog med honom tog rummet form och museets personal byggde upp scenografin.

Så vilka är nycklarna till ett bra rymningsrum?

– Det ska finnas en stor variation i gåtornas form och så är det bra att spelledaren deltar aktivt från kontrollrummet. Stämningen är också viktig och den kommer av rummet. Det får inte vara några frigolitscenografier utan det ska vara välbyggt och kännas trovärdigt, säger Martin Testorf.

Avgränsa ämnet

Det gäller också att inte bli övermåttan pedagogisk och ivrig att späcka rummet med kunskap, konstaterar han och kollegan Sara Schesny, som arbetar som pedagog.

– Först tänkte vi att de skulle lära sig så mycket som möjligt men vi fick skala av det och begränsa ämnet till insekternas roll i näringskedjan. Men man hör ändå deltagarna stå och prata om nedbrytare och rovinsekter så de lär sig saker även om de inte upplever att de gör det, säger Sara Schesny.

De kortade också introduktionen eftersom det har visat sig att deltagarna är ivriga att sätta i gång.

Spelet inleds med att deltagarna får sätta på sig labbrockar, varpå museets personal kommer springande och säger att det har hänt något. Uppgiften är att hämta bevis som rör varför insekterna blir färre och färre, och bevisföremålen ska läggas på de tomma platserna i en väska.

 

– Vi utgick från vilken forskning vi har på museet som anknyter till det globala målet nummer 15, sedan började vi skriva berättelsen. Det svåra var att motivera varför det är bråttom. Det är någon sorts inkräktare men vi lämnar det öppet för tolkning, säger Martin Testorf.

Samarbete och hoppfullhet

Spelledaren i Escape Extinction spelar en forskare som skickar sms med info eller ledtrådar till deltagarna från kontrollrummet. Att de har lyckats integrera spelledaren i spelet är något som projektgruppen är särskilt nöjd med och tycker har varit viktigt för att inte bryta fiktionen. Spelledaren följer hur det går för deltagarna och kan anpassa ledtrådarna efter gruppens behov. Ambitionen är att upplevelsen ska genomsyras av samarbete och hoppfullhet, så gruppen ska kunna känna att de har lyckats även om de inte hittar alla föremål.

– Pusslet gör att deltagarna stannar upp, det blir ett lärmoment. Efteråt kan man gå in mer på vad de lärde sig, till exempel hur rollerna i näringskedjan samspelar. Då är det lätt att återknyta till det de har funderat på och få kunskapen att fästa, säger Sara Schesny.

När tiden i spelet är ute får deltagarna ta med sig väskan in i ett annat rum där de tillsammans med spelledaren tittar närmare på vad de har hittat. Spelledaren berättar hur föremålen används, exempelvis en insektsfälla med insekter som flyter i en vätska. Bara genom provtagning på vätskan kan forskarna se vilka insekter som finns i området där fällan har placerats, vilket brukar fascinera speldeltagarna. Spelledaren lyfter också fram sådant som gruppen gjorde bra.

– De känner sig duktiga efter problemlösningen och intresset är hundra gånger större än vid en vanlig föreläsning, säger Martin Testorf.

– Vi bekräftar det de har tänkt så informationen kommer tillsammans med en känsla, säger Sara Schesny.

Exklusiv upplevelse

Några månader efter premiären kan museet konstatera att de har lyckats nå den önskade målgruppen. 45 procent av deltagarna är mellan 16 och 25 år. Grupperna är ofta familjer med tonårsbarn eller en grupp kompisar, inbitna rymningsrumsbesökare såväl som noviser.

Projektgruppen kan också glädjas åt enkätsvaren där 93 procent svarar det högsta sannolikhetsvärdet: 10 på om de kan rekommendera rummet till andra.

Upplevelsen är personalintensiv och exklusiv för relativt få personer. För tillfället finns sju bokningsbara pass per vecka för grupper på 3-6 personer och det är i allmänhet fullbokat en tid i förväg.

– Det är en stark upplevelse för några få så vi funderar på hur vi kan ge en del av den upplevelsen till de övriga museibesökarna. Vi försöker tanka ur det bästa ur escape-rummet så att fler kan ta del av det, säger Martin Testorf.

Forskning som detektivarbete

Ett exempel är en aktivitet där deltagarna får i uppgift att hjälpa polisen att bedöma om det kan ligga ett brott bakom en död björn som hittats. Uppgiften är kopplad till forskning om den svenska björnstammen. Aktiviteten genomförs i Labbet, Naturhistoriska riksmuseets nya yta för skapande och experimenterande där tanken är att låta besökarna få komma närmare museets forskning.

Deltagarna får tillgång till björnspillning i provrör och ska utifrån kartuppgifter i databasen Rovbase tillsammans med faktauppgifter bedöma om polisen bör öppna en förundersökning om jaktbrott.

– Forskare jobbar lite som detektiver så vi vill också inspirera fler att bli forskare, säger Martin Testorf.

UPPDATERING: Naturhistoriska riksmuseet och Escape extinction är stängt på obestämd tid med anledning av coronapandemin.

Projektgruppen som arbetade med Escape Extinction besökte olika rymningsrum och sammanställde sina intryck av vad som gör ett rum bra.

Uppgiften ”Djurens kriminaltekniker” hämtar inspiration från arbetet med rymningsrummet. Foto: Lina Wennersten (CC BY)