Ökade öppettider lockade nya målgrupper till Tekniska museet

I Stockholm finns idag åtminstone tjugotalet museer som håller kvällsöppet. Men medan de flesta begränsar sig till enstaka dagar har Tekniska Museet har gått steget längre. I stort sett alla dagar, året runt, har museet öppet mellan klockan 10 och 22. Så har det varit sedan oktober 2022.

– Ska vår verksamhet vara till för alla i samhället, som vi säger att den ska, då kan man inte enbart ha öppet när människor jobbar. Det är en dum tanke, en dum tradition, säger museichef Peter Skogh.

– Och det här med att det är stängt på måndagen, varför då? Det tycker jag är jättekonstigt.

Frågan om att genom utökade öppettider göra museet mer tillgängligt för nya målgrupper hade dryftats under flera år då pandemin bröt ut i mars 2020. Parallellt med krishanteringen – Tekniska museet tvingades säga upp halva sin personalstyrka – började Peter Skogh och hans ledning fundera över hur de ville att verksamheten skulle se ut när pandemin var över.

Då återaktualiserades frågan.

För Tekniska museet är entréavgiften den enskilt viktigaste intäktsposten – museet är till 70 procent beroende av egna intäkter där entréavgiften är den enskilt största källan och lika stor som statsanslaget – vilket gör utökade öppettider till både en möjlighet och en risk. Ökad tillgång till museet ger möjligen fler besökare, men fler besökare är inte en garanti för en god besöksupplevelse.

För att hantera förändringen organisatoriskt flyttades kassapersonalen ut i verksamheten, för att kunna möta publiken i museimiljön.

– Vi kunde lägga pengar på att ha längre öppettider genom att digitalisera biljettköp, inpassering och prioritera publikmötet i relation till annan verksamhet, säger Peter Skogh.

– Olika målgrupper har olika behov och eftersom vi vill skapa lärandeupplevelser kring teknik, och samtal kring det, behöver vi också närma oss målgrupperna på olika sätt. Medvetenheten om olika målgruppers olika behov ökar ju också genom att man gör så här. Besökaren en vardagkväll är inte densamma som helgpubliken, säger Peter Skogh.

Ny skepnad

Hittills har utfallet av satsningen har varit positivt, menar Peter Skogh, som säger att ”det har hänt flera olika saker”.

– Det har också blivit ett mycket jämnare besöksflöde, det märks framför allt under de dagar då vi har mycket folk. Besökarna sprider ut sig på fler timmar och det har gett en bättre kvalitet i besöksupplevelsen, säger han.

Några exakta siffror har inte Peter Skogh, men han konstaterar att satsningen ”är en kostnad på marginalen”.

– Det finns kringkostnader som vi inte har räknat in, men om man tittar på den extra kostnad vi har för personalen nådde vi ganska snabbt break even. Den stora investeringen ligger i upplevelsen, och den är ju redan gjord oavsett om vi har öppet eller stängt. Kostnaden för att ha öppet 80 procent till är då väldigt liten, säger han.

De förlängda öppettiderna är ett sätt att tydligare manifestera Tekniska museets ambition att vara ett ”tekniskt kulturhus”.

Teknik är kultur, menar Peter Skogh.

– Det är en kultur som genomsyrar nästan hela vår vardag och den formar oss i hög utsträckning. Teknik kommer med så väldigt mycket nyttor, att vi har en tendens att inte se och ifrågasätta den. När utvecklingen går väldigt fort behöver vi diskutera möjliga framtider, för att ha en chans att påverka dem. Det är ju det vi på museet ser ett behov av och vill diskutera mycket mer, och det är därför vi gör den här twisten och försöker byta skepnad.

Tanken på Tekniska museet som ett tekniskt kulturhus omnämndes redan under 1920-talet, då det ännu befann sig på idéstadiet.

– Vi har i prick 100 år pratat om olika framtider med hjälp av historien. Så det är väl vår roll i samhället. Det är samma grundidé. Vi behöver bara göra det på ett sätt som är anpassat för vår tid och människorna i den.

Den kulturella förflyttningen från att vara ett traditionellt museum till att bli ett tekniskt kulturhus innebär att Tekniska museet kan arbeta snabbare och ta en mer aktiv roll i samhällsdebatten. Det lite långsammare konceptet med stora blockbuster-utställningar, där Robots, Digital Revolution och Moving to Mars varit några av museets mest populära, har ersatts med ett mer tematiskt tänk.

– Förut tog vi in stora utställningarna och visade dem ett halvår, nio månader. Nu försöker vi arbeta mer med att skapa utställningsupplevelser utifrån tematik, sedan lägger vi program på det och får det hjulet att snurra fortare. En plattform kan vara anpassad för barnfamiljer, men den kan också fungera lika bra för en vuxen, beroende på vilka uttag man gör. Så ja, vi har gjort en väldigt stor förflyttning i hur vi jobbar, säger Peter Skogh.

Utställningarna görs internt, med hjälp av extern expertis.

– Vi jobbar lite grann som SVT eller Sveriges radio, med olika aktörer för att sätta ihop rätt mix. Vi skapar i djup samverkan med en mängd olika parter. Det kan vara 15-16 olika samarbetsparter som är inne och skapar upplevelser med oss, säger Peter Skogh och påpekar att idén inte är hans, utan det kommer från teamet runt omkring honom.

Behöver prioritera om

Hjulen har onekligen rullat fort för Tekniska museet under det senaste året. I slutet av förra året öppnades den sfäriska domen Wisdome, fullproppad av modern immersiv media-teknik. En ny utemiljö har skapats på museets innergård. I våras öppnade The Cell på Karolinska Institutet, ett samarbete mellan Tekniska museet och KI.

Det är museets första filial, ytterligare en är på gång att etableras, i Tensta utanför Stockholm.

– Det är klart att allt detta påverkar hur vi gör saker, hur vi leder och styr, hur vi disponerar våra resurser. Vi kommer behöva prioritera om. Det förändrar ju vilka kompetenser man behöver och hur man leder dem, säger Peter Skogh.

Han påpekar att Tekniska museet är känt för att omorganisera.

– Vi gör det nästan jämt. Vi justerar återkommande i vår organisation, skulle jag säga. Det utmanande med att vara i en ständig förändring är att dela målbilderna, att se samma sak, och det får vi jobba ganska mycket med. Att förstå vad vi gör och varför. För om man ska ha distribuerade ansvar och mandat, då måste man dela den bilden för att kunna navigera. Det är förutsättning för att kunna jobba i många samarbeten. Det är ju många som gör vår verksamhet, men jag upplever att vi har väldigt stor samsyn kring hur vi gör saker.

Extern finansiering

Det nya, snabbare arbetssättet påverkar Tekniska museets finansiering i positiv riktning. Peter Skogh är noga med att poängtera att Tekniska museet alltid utgår från sina uppdrag: att väcka intresse för teknik och naturvetenskap, ofta med fokus på barn och unga, och att kritiskt behandla aktuella samhällsfrågor.

– Det styr vilka teman vi väljer att ta upp. Utifrån dessa, eller vår roll i samhället, söker vi sedan finansiering. Det är oftast det senare som ger utdelning. Vi uppfattar att det är många som vill stödja den rörelsen för man ser samma behov, att bidra till kompetensförsörjningen i samhället. Företagen ser ju samma sak, de är ju del av samhället och ser ett värde i att företagen engagerar sig i samhällsrelevanta frågor, säger han.

Peter Skogh beskriver museets roll i dessa samarbeten som ”nära men ändå oberoende och självständiga”.

– Vi är väldigt tydliga med att det är vi som bestämmer innehållet. Och jag upplever ytterst sällan att vi har någon diskussion om vem det är som bestämmer hur vi ska göra det.

Ibland får Tekniska museet höra ”ni har ju så lätt att få pengar”. Ett påstående som Peter Skogh menar är sant.

– Men vi är också väldigt noga med att välja vilka frågor vi arbetar med. Och vi är minst lika beroende av kunskapssidan. Om vi ska diskutera framtiden, då måste vi alltid fråga akademierna, vi måste ha kontakt med forskarsamhället och vi har en minst lika utarbetad struktur för våra samarbeten med akademin som vi har med näringslivet. Men den syns ju mer sällan, för det finns ingen logotyp som vi sätter upp på det sättet.

Kunskapen om hur man tar in extern finansiering har kommit successivt.

– Det var inte så lätt för oss att göra det för åtta år sedan. Idag är det en självklarhet att vi jobbar på det viset, säger Peter Skogh.

Den som vill lyckas med sina samarbeten kring extern finansiering behöver vara beredd på att öppna sin struktur, menar han.

– Det handlar om hur man definierar sig själv. Vill vi prata om möjliga framtider behöver vi inte nödvändigtvis hålla i mikrofonen själva. Vi kan bjuda in flera parter som sysselsätter sig med de här lösningarna. Vi kan inte ha experter på all teknisk utveckling. Det är inte som flamländskt måleri, det är en rörlig terräng. Då måste vi förhålla det till det. Att själva ha all kunskap är en omöjlighet för vilken institution som helst, vill jag säga, inom vår sektor, säger Peter Skogh.

– Vår roll är att se till att det blir en sammanvägd bild. Vi blir facilitatorn för samtalet. Det tror jag är bekant för alla konstinstitutioner, som ju bjuder in konstnärer men själva står för ett urval. Det vi gör är ju egentligen ganska likt.

”Så stor träffyta som möjligt”

Vissa andra museer möter tuffa besparingskrav genom att minska sina öppettider. Tänker de för kortsiktigt? Det har inte Peter Skogh lust att uttala sig om.

– Jag vill inte kritisera någon annan, men för vår del så handlade det om att nå en ny målgrupp. Då måste vi jobba med andra öppettider, säger han.

Tekniska museet kommer fortsätta med de utökade öppettiderna.

– Jag tänker att vi ju har två uppdrag: ett samlande- och bevarandeuppdrag och ett förmedlingsuppdrag. Och förmedlingsuppdraget måste få en så stor träffyta som möjligt. Vi är en av de absolut starkaste besöksattraktionerna för barnfamiljer, men om vi vill kunna utveckla en ny publik måste vi kanske göra det på delvis andra tider. Båda gamla och nya målgrupper ska få upplevelser som matchar deras behov och önskemål. Så jag skulle ogärna korta tiden.