Ökat intresse för förmedling av kulturarvet med film
Under pandemin har museernas intresse för rörlig media ökat. Inte bara genom tutorials och filmade visningar utan även för att skapa dokumentärfilm.
– Det finns mycket som ligger och väntar på att bli berättat, säger Maja Hagerman, som leder kursen ”Berätta med film om kulturarv och historia” på Högskolan Dalarna och som nu arrangerar en konferens i ämnet.
Den 2 december arrangeras den digitala konferensen ”Historisk dokumentärfilm på museum” av Dalarnas Audiovisuella Akademi. Syftet är att presentera onlinekursen Berätta med film om kulturarv och historia som sedan 2019 har arrangerats av Högskolan Dalarna. Under konferensen, som är öppen för alla som vill veta mer om hur det är att förmedla kulturarvet med hjälp av film, deltar både nuvarande och tidigare kursdeltagare berättar om sina erfarenheter och visar sina filmer.
Maja Hagerman, som är konstnärlig lektor i bildproduktion vid Högskolan Dalarna och som leder kursen, har noterat ett stort intresse för kursen från museisektorn.
– Jag visste att behovet fanns, att det var något som kulturarvssektorn behöver lära sig, säger hon.
Kursen, som vänder sig till yrkesverksamma, har lockat såväl pedagoger som intendenter från i stort sett alla typer av museer, regionala eller arbetslivsmuseer. Maja Hagerman nämner bland annat Regionmuseet Skåne, Länsmuseet Gävleborg, Sörmlands museum och Silvermuseet i Arjeplog bland deltagarna. Men även museer i Norge och Finland har lockat still kursen.
– Det är slående vilka starka berättelser de har med sig, att de har en blick för sådant som kan bli spännande historier. Man känner att det finns mycket som ligger och väntar på att bli berättat, säger Maja Hagerman.
Veta vad man ska fråga efter
Under kursen arbetar kursdeltagarna med att ta fram en filmidé, ett manus och en speakertext. Förutom intresset för att berätta om historia krävs inga förkunskaper. Utbildningens syfte är först och främst att skapa en förståelse för hantverket som gör det lättare att både tänka på filmen som media och att veta vad man ska tänka på när man tar in kompetenser för att skapa film. Den som väljer att gå vidare till finns en fortsättning – lämpligt nog kallad Fortsätt att berätta med film om kulturarv och historia – där deltagarna får lära sig att planera och genomföra inspelningen och att klippa film för att kunna genomföra sin idé.
– Jag tänker inte att vi utbildar fullfjädrade filmare, däremot att man blir duktigare på att röra sig i området tillsammans med andra som filmar och redigerar. Framför allt får man förståelse och självförtroende för hur det är att använda sig av film som förmedling, säger Maja Hagerman.
– Inom museisektorn finns det en stor förståelse för att man inte är experter inom immersiva medier och AR, att man behöver anlita byråer. Men det är ju samma sak med film. Du ska inte behöva nöja dig med att stå under ett lysrör i källaren och filma i ett hårt ljus, du kan efterfråga något bättre, men du behöver veta vad du ska fråga efter.
I sina olika yrkesroller har Maja Hagerman, främst som filmare och författare, förmedlat historia och historisk forskning sedan 1980-talet. 1996 tilldelades hon Augustpriset för sin bok ”Spåren av kungens män”. Ofta har hon arbetat med böcker och film parallellt.
– Det som är speciellt med en film är att man kan sammanföra, det kan var ett brev från ett arkiv, ett föremål på ett museum, och en fornlämning ute i landskapet, som kan mötas i filmen. Filmen blir ett rum där de kan komma tillsammans, säger hon.
Pandemin en hävstång
Maja Hagerman kallar pandemin för ”en hävstång” när det gäller museers användande av rörliga medier, att det idag finns större öppenhet och erfarenhet för det, men menar samtidigt att filmade visningar eller någon står framför kameran och pratar inte är detsamma som att skapa en dokumentärfilm.
– Det jag jobbar med är mer att bygga upp berättelser, där man är nere i dagböckerna och fotosamlingarna, man är ute i skogsbackarna, bland spåren. Utbildningen handlar om hur man kan bygga upp sådana berättelser, säger hon.
– Den typen av filmer kan hålla länge, det är inte något som försvinner i ett facebookflöde en eftermiddag, utan som kommer att kunna ses av tusentals människor i många år. Det fungerar ju på samma sätt som en omsorgsfullt framtagen utställning.
Maja Hagerman hoppas att konferensen Historisk dokumentärfilm på museum ska kunna leda till ett erfarenhetsutbyte mellan museerna.
– Det här skulle kunna bli en större gemenskap där man lär av varandra, kring vad man kan göra eller vad som fungerar och inte fungerar, säger hon.
Vill du delta i konferensen Historisk dokumentärfilm på museum, som sänds via Zoom den 2 december, är du välkommen att höra av dig till Maja Hagerman på denna mejladress: mahg@du.se
