Museer & omvärld

DEBATT Våra centralmuseer speglar vad tidigare generationer ansåg viktigt att samla på och bevara. I dag har vi därför stora museer som hanterar frågor av mycket klassisk vit manlig karaktär. Nu behövs ett större samtal kring vilka museer vi vill ha och vad saknar vi i dag, skriver Karin Nilsson, verksamhetschef på ArkDes.

KRÖNIKA Hur stor är museernas klimatbelastning? Var finns sektorns gemensamma strategiska hållbarhetsarbete? En till stor del offentligt finansierad kunskapsverksamhet kan väl knappast vara helt oengagerad i en av mänsklighetens största utmaningar, frågar sig frilansskribenten Amanda Creutzer.

...forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, som nyligen släppt rapporten Kulturarvets betydelse i krig och konflikt – En diskussion om behov av kulturarvsforskning för totalförsvaret.

ESSÄSTAFETT Kunskapsgenererande artificiell intelligens kommer att tvinga fram en gemensam bild av historien. Gör vi det rätt kommer den bilden vara byggd på vetenskap och forskning – vilket kan tvinga bort epidemin av ”alternativa fakta” och konspirationsteorier. Det kan bli historiens räddning, skriver Anna Loverus, grundare av strategibyrån Better Odds.

FEM SNABBA FRÅGOR till Pille Pruulman-Vengerfeldt, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet, som höll det inledande föredraget på FOMU:s nätverksträff i Stockholm den 26-27 januari, och som forskat om hur museer ”datafierar” föremål.

Elektronisk dansmusik har börjat ta plats i arkiven och på museer. En donation av etnologiska fältbeskrivningar, intervjuer och raveflyers gjordes nyligen till Svenskt Visarkiv. Och i fjol öppnades museet tillägnat DJ:n Avicii. Men hur kan elektronisk dansmusik användas som kulturarv?

Hur berättar man en historia på ett sätt som håller i 20 år framåt? Eller 200 år? Det är frågor som Katherine Hauptman har reflekterat över i sin roll som museichef på Sveriges Museum om Förintelsen, som öppnar till sommaren.
– Vi måste göra någonting som gör att man vill interagera med historien och koppla det till sådant som är relevant i samtiden, säger hon.

ESSÄSTAFETT När Wikipedia lanserades i januari 2001 var pedagogikforskaren Elza Dunkels en av skeptikerna. 22 år senare har hon svårt att begripa hur nätencyklopedin kunde dömas ut som en icke tillförlitlig källa. Nu hyllar hon i stället Wikipedia som en utmärkt plattform för utbildning och forskning.

ANALYS Att det är viktigt med hållbarhetsfrågorna vet de flesta museer. Likväl är det svårt att komma igång hållbarhetsarbetet. Vad skulle minska hindren? På uppdrag av Omvärld & Insikt frågade Amanda Creutzer, konsult inom upphandling och utställningsproduktion, ett tjugotal museer. 

ESSÄSTAFETT Var går gränsen mellan åsikt och fakta? Hur tungt ska tyckarens egen önskan – av politisk, religiös, kulturell eller privat natur – att historien ska se ut väga i förhållande till verifierbara och empiriskt granskningsbara uppgifter? Falsifierbara åsikter förklädda som fakta får historieprofessor Dick Harrison att se rött.