Nyheter, trender, fördjupning och opinion för museer. Få vår omvärldsbevakning direkt till din inkorg – prenumerera på nyhetsbrevet Museer & omvärld.
Delta i diskussionen – skriv för oss.
I september 2020 öppnar det helt virtuella konstmuseet Voma, Virtual Online Museum of Art. Den digitala miljön är uppbyggd som ett fysiskt museum med möjlighet till dialog mellan besökarna.
– Det är viktigt att grunda upplevelsen i verkligheten, säger Lee Cavaliere, curator och chef för Voma.
När museerna öppnar behöver de få sina besökare att agera på nya sätt, av hänsyn till smittorisken. – Gör det lätt för besökarna att göra rätt, uppmanar beteendeforskaren Nurit Nobel.
Inom området beteendeekonomi används begreppet nudging för att beskriva olika sätt att påverka människors val och beteenden genom små förändringar, antingen i närmiljön eller i sammanhang där beslut fattas. Nurit Nobel har i sin forskning fokuserat på just nudging och hon är även medgrundare till företaget Impactually som använder expertis i beteendeekonomi och socialpsykologi för att skapa affärs- och samhällsnytta.
Vad kan museerna göra för att påverka besökarnas beteende så att de agerar på ett säkert sätt?
– Tänk på att göra det enkelt för dem att göra det ni vill att de ska göra. Diagnosticera var problemen kommer att uppstå. Kommer det att uppstå trängsel vid kassorna ska ni ha en plan för att hantera det. Visst kan ni ha skyltar och markeringar på golvet där ni ber besökaren att tänka på att hålla avstånd, men nästa steg är att skapa optimala förutsättningar för att kunna fullfölja denna förfrågan.
– Om ni ber besökarna att hålla avstånd när de köar kommer de kanske att behöva köa utomhus. Och där kan det kanske vara 30 grader varmt, då ska vi tänka på något sätt att skapa skugga, man kanske ska se till att det finns vatten att dricka. Det är likadant om det regnar, vad behöver besökarna då? Skapa optimala förutsättningar för att göra det så lätt som möjligt. För att lyckas med beteendeförändring måste man gå bortom markering på golvet och skyltar som säger "håll avstånd".
Att tänka ett steg längre?
– Ja, precis. Ett annat ställe är toaletterna, vi vill att besökarna ska tvätta händerna, men det kan också skapa köer. Det gäller att skapa möjligheter även där, kanske hyra in bajamajor och placera utomhus. Alla museer har olika förutsättningar, men alla måste göra processen, vad kommer vi ha för problem och hur kan vi lösa dem?
Krävs det stora insatser för att förändra besökarnas beteende?
– Det vi vet från forskningen är att människor vill vara duktiga, de vill äta hälsosammare och värna om miljön, de svarar på det i attitydmätningar. Besökarna på ett museum har goda avsikter, de vill agera korrekt, men om det är något som är önskvärt men inte lätt, då har vi tendens att inte göra det. Man vill vara duktig, men man vill också ha en härlig tid på museet. Att ge information och be dem göra saker, men inte nå hela vägen, det förändrar inte beteendet. Vi måste skapa förutsättningar, ta bort barriärer och minska friktion.
Hur kan vi få besökarna att känna sig välkomna och samtidigt agera ansvarsfullt?
– Att ha en balanserad kommunikation är nyckeln. Ha handsprit överallt, så att besökaren inte behöver tänka på det. Det är en enkel grej, att hjälpa folk. De som har verksamhet måste ägna lite tid åt att tänka på hur det kan bli, hur kan vi öppna på ett sätt som skapar trygghet?
Nu har många museer varit stängda i tre månader. Är det tillräckligt för att besökaren ska ha lätt att skapa nya beteenden – eller finns det en risk att de återgår till det gamla?
– De nya reglerna om social distansering är inte tillräckligt inpräntade i oss, de är inte en del av oss ännu. Därför måste vi påminna och skapa förutsättningar för nya beteenden. Att börja kartlägga,"’här kan det finnas problem, här finns det en risk att trängsel ska uppstå". Om människor stannar vid till exempel en bild på ett museum, då kanske vi kan ha en påminnelse där och då. Från beteendevetenskap vet vi att information är viktig men ibland inte tillräcklig. Att däremot ge information just där det är relevant, just när besökaren ska fatta ett beslut, att göra en vältajmad påminnelse, kan vara skillnaden. Precis där det finns oro för att det finns trängsel, där ska man göra en påminnelse.
Så man ska försöka lösa problemet innan det uppstår?
– Ja, reglera flödet innan trängsel uppstår. Om museet har ett sätt att kommunicera med sina besökare, om de har en app eller ett informationssystem där man antingen har videoskärm eller ljud, så att man kan styra besöksflödet, man kan säga "nu har vi många som befinner sig i den del av museet, du som inte gått dit, besök gärna den här avdelningen istället". Lägg tid på att kartlägga beteenden och fundera på vilka verktyg ni har för att kommunicera med människor innan och under deras besök. Gör allt detta för att underlätta för individen att följa råden. Vi vet att nyckeln till beteendeförändring är att göra det lätt att göra rätt.
Omkring midsommar har många museer öppnat igen efter att ha haft stängt en lång period, som en följd av coronakrisen. Andra museer har haft öppet hela tiden, men med anpassad verksamhet. Vi har talat med några museer om vilka strategier de nu använder för att minska risken för smittspridning.
I Sverige finns ännu inget sjösatt projekt för att ta fram etiska riktlinjer liknande de norska. Men stöd gällande Icoms etiska regler kan vara på gång.
Drygt hälften av landets region- och länsmuseer har akuta renoveringsbehov och upplever svårigheter att leva upp till krav från stat och region, rapporterar Sveriges Radios Kulturnytt som har genomfört en enkät med 24 länsmuseer.
– Det går inte att tro att vi ska kunna klara det här uppdraget med de resurser vi ha utan då måste vi minska vårt uppdrag, säger museichef Jenny Samuelsson, museichef på Västernorrlands museum till Kulturnytt.
Norges museumsförbund och norska Icom har samarbetat kring att tydliggöra Icoms etiska riktlinjer för norska museer. Nu finns ett förslag ute på remiss.
91 procent har haft inkomstbortfall och tre museer hotas av konkurs – det visar rapporten Museer på marginalen som riksförbundet Sveriges museer har tagit fram.
– Vår uppskattning är en förlust på minst 500 miljoner för hela museisektorn i år. Det kommer att bli en urholkning av kompetens och museer som försvinner på sikt om inget görs, säger Jeanette Gustafsdotter, generalsekreterare för Sveriges Museer.
Kulturrådet fördelar 370 miljoner kronor ur regeringens stödpaket till kulturen. Stödet omfattar inställda och uppskjutna kulturevenemang i Sverige till följd av covid-19.
Ansökningsperioden är mycket kort – för stöd som gäller området utställningar, föreläsningar och liknande evenemang ska ansökan skickas in senast 11 maj. Läs mer på Kulturrådets webb om vad som gäller för de olika stödpaketen.
I Derby har museet tagit begreppet delaktighet längre än de flesta. Industrimuseet The Silk Mill i Derby stängdes 2011 på grund av bristande finansiering och vikande besökssiffror. Därefter inleddes en total omgörning som byggde på invånarnas engagemang. Snart öppnar museet igen under namnet The Museum of Making.
The Silk Mill byggdes 1721 som en av världens första fabriker. I dag är byggnaden del av ett världsarv, Derwent Valley Mills. 1974 öppnade ett industrimuseum i den gamla fabrikslokalen där besökarna kunde se flygmotorer och föremål som speglade Derbys textil-, järnvägs- och tillverkningsindustri. Efter ett trettiotal år var behovet av att förnya utställningen och vitalisera museet påtagligt, men finansieringen saknades. När museet fick avslag på sin ansökan om medel, eftersom planen för omgörningen var alltför otydlig, vidtog ett arbete med att återuppfinna museet tillsammans med invånarna i Derby.
– Det handlade om att få hit de passionerade människorna och samtidigt svara på folks ilska över att museet var stängt, berättar projektledaren Hannah Fox.
Eftersom museet är offentligt finansierat och ägt av skattebetalarna är det viktigt att människor har inflytande över verksamheten. Derbys innevånare erbjuds därför ett spektrum av roller under museets uppbyggnad, från besökare över till deltagare, vidare till informell och så småningom formell volontär.
Derby är en kontrastrik stad, präglad av industriell utveckling och högteknologisk industri, men med stora skillnader i levnadsstandard. Det ligger 15 universitet inom en radie av en timmes resväg, men samtidigt lever över 24 procent av barnen i Derby i fattigdom.
Museet sökte och fick finansiering från nationella medel för stadsutveckling. Detta gjorde det möjligt att bygga upp ett labb i Silk Mills bottenvåning, ett labb där nya idéer kunde testas i prototypformat. Arbetssättet bygger på ömsesidig tillit, ett öppet sätt att prata om vad museet tänker – och att man inte säkert vet hur resultatet kommer att se ut. I museets verkstad bygger man museet tillsammans och verkstaden ska fungera både som en mötesplats och en plats för utbyte av tjänster.
Grundtanken med museet är att det i framtiden inte bara ska visa upp stadens historia utan också inspirera dagens invånare till kreativitet och innovation. Man planerar för öppna magasin och plats för konstnärer och kreatörer ”in residence”. Utställningarna ska ge möjligheter att pröva på, undersöka och utforska hur saker är tillverkade.
Planen är att öppna hösten 2020, om inte coronapandemin gör det omöjligt. Omdaningen har varit krävande men personalen vittnar om stor entusiasm för projektet. Nu blir utmaningen att hålla passionen och ångan uppe hos publik och medarbetare även när the Museum of Making står färdigt.
Charlotte Ahnlund Berg
Utredare på Riksantkivarieämbetet som gjorde ett studiebesök på det blivande Museum of Making tillsammans med de museer som deltar i projektet Tingens metod.
Läs mer:
När insamlingar görs via nätet blir de också i högre grad en del av den publika verksamheten, menar etnologen Elin Nystrand von Unge som forskat på nutida insamlingspraktiker på kulturhistoriska museer. Just nu pågår många insamlingar och dokumentationsprojekt som rör coronapandemin.