Så ska traditionella danska museet flytta in i framtiden

Vid första anblicken möter besökaren på Danmarks Tekniske Museum en relativt traditionell utställning av transportfordon: bilar, bussar, flygplan. Museet har en samling föremål som utgjort historiska milstolpar inom hantverk och  industri,  innovation och uppfinningar, fysik och kemi. Man har samlingar från fälten elektroteknik, rymdfärd, transportmedel, infrastruktur och vardagsteknologi, totalt över 30 000 föremål.

Idag är museet inhyst i en före detta gjuteriverkstad, cirka en kvarts färd från Helsingörs centrum på en busslinje där bussarna avgår en gång i timmen. Inne i byggnaden är det så kallt vintertid att besökarna uppmanas att ta på sig varma kläder. Som en liten tröst finns också filtar att låna.

Men museets devis, ”Vi skaber indsigt, begejstring og debat om naturvidenskab og teknologi samt inspirerer til innovation og kreativitet”, ger en vink om att man är på väg mot något annat. För Danmarks Tekniske Museum ska flytta.

Målet: Ett nytt museum med brett tilltal

Planen är att flytten ska gå från Helsingör till norra Köpenhamn och fjärrvärmeverket Svanemölleverket, som ska läggas ned. Förhoppningen är att flytten närmare huvudstaden ska ge fler besökare. Samtidigt pågår också en transformation till ett museum som är angeläget för framtiden. Målet är att skapa ett nytt museum med ett brett tilltal ”till alla som vill engagera sig, få inblick i och debattera utvecklingen inom vetenskap, teknik och industri”, som museet skriver. Visionen är en mötesplats och ett kraftcentrum ”i en hubb som potentiellt är en plattform för ett brett utbud av kultur- och teknikrelaterade aktiviteter som ömsesidigt stödjer varandra”.

Även om flytten dröjer har arbetet med att experimentera och utveckla verksamheten inför framtiden redan påbörjats.

Jacob Thorek Jensen, curator på museet, berättar att man inte rör de permanenta utställningarna. I stället har man valt att arbeta förnyande i särutställningar och med aktivitetsprogram som attraherar delvis nya målgrupper, och på detta vis uppdaterar man sin verksamhet successivt. Det nuvarande museet fungerar som ett experimentarium där personalen testar olika sätt att erbjuda besökarna möjlighet att mötas på plats i utställningsrummet – på tvären – i verksamhet där man gör något snarare än ser på.

Utmanande för besökare och personal

Det är stundtals utmanande, både för besökare och för dem som arbetar på museet.

I dag finns en kärna av besökare som beskriver sig som stolta över museet – de känner ägarskap, upplever ett besök som trevligt och bekant. För många är museets samlingar en nostalgisk resa bakåt i den egna historien. Museet har också många volontärer som både arbetar med föremålsvård och med berättande.

Hur skapar man en känsla av gemenskap i det nya som ska komma? Där måste det handla om att berätta på olika sätt för att nå personer med skilda intressen.

Många frågor och funderingar

Frågorna i förändringsprocessen är många och av olika karaktär, och Jacob Thorek Jensen delar frikostigt med sig:

• Hur skapar man ett aktuellt innehåll med en så lång planering och framförhållning som det alltid krävs vid en etablering av ett museum?
• Hur ska man kunna skapa flera upplevelsetäta rum i den enorma värmeverkshallen utan att samtidigt förlora känslan av rymd?
• Hur kan man begripliggöra varför vissa föremål går att pröva och andra bara går att titta på?
• Hur får vi besökarna att interagera med varandra, hur får vi dem att bidra?
• Hur ska man i framtiden arbeta med museets volontärer?

”Vi är våra egna värsta fiender”

Det kan kännas både skrämmande och utmanande att jobba annorlunda.

– I museivärlden reflekterar vi ofta den process som redan finns på museer, går vi utanför den känner vi oss oprofessionella – vi är våra egna värsta fiender, säger Jacob Thorek Jensen.

I nästa andetag säger han att kollegorna är med på tankarna kring museets förändring. Kanske den viktigaste och svåraste frågan av alla handlar om att museet ska släppa lite av sin makt. Steg för steg arbetar man nu upp en kultur att ta med sig och bevara på det nya museet, med nya format och nya metoder. Det kommer att bli intressant att följa.

Charlotte Ahnlund Berg är utredare på Riksantikvarieämbetet.