Sju steg mot ett klimatsmartare museum

Under månaderna april till juni 2022 svarade 578 museer från 38 europeiska länder på en undersökning från Network of European Museum Organisations, Nemo. I rapporten beskriver nätverket två centrala åtgärdsaspekter för att hantera klimatförändringarna: begränsa och anpassa.

De begränsande åtgärderna innebär att minska eller ta bort utsläpp av växthusgaser. De anpassande åtgärderna handlar om att hantera klimatpåverkan. Det gäller alltså att reducera skada och att hantera den redan åsamkade skadan.

I rapporten lyfts det tidigare arbete som gjorts som syftar till att begränsa respektive anpassa genom och inom museers verksamheter. Författaren påminner om att klimatförändringarna kommer att förändra världen dramatiskt. Alla sektorer, inklusive museer, kommer behöva anpassa sig.

Undersökningen har fokus på klimatmässig påverkan inom områden såsom strategiska frågor, infrastruktur, riskbedömning, kunskap och publika insatser för att nämna några. Utifrån resultatet har Nemo tagit fram sju rekommendationer som ska stödja museisektorn att bidra till en hållbar omställning. Bland rekommendationerna finns såväl enkla som komplexa förändringar. Alla bör göras.

1. Museer bör vara relevanta

8 av 10 museer i Europa menar att klimatförändringar och hållbarhet är viktiga strategiska ämnen och nästan 7 av 10 museer erbjuder publika insatser kring klimatförändringar och hållbarhet. Samtidigt svarar 2 av 10 museer att de globala hållbarhetsmålen inte alls avspeglas i deras strategier, och ungefär lika många museer menar att klimatförändringarna inte är relevanta för dem.

Svaren från museer av olika storlek skiljer sig inte nämnvärt. Museets storlek verkar alltså inte påverka engagemanget i frågorna. Nemo rekommenderar museerna att se sin möjlighet att vara en del av att få fler att bättre förstå klimatförändringarna och bidra till att göra fler aktiva i frågorna. Museer har en enorm potential: de är besöksmål med hög trovärdighet som når både skolor och vanliga besökare, och är också verksamheter som står för kunskap och långsiktighet. Att vara en del av rörelsen för en hållbar framtid borde med andra ord ligga nära museernas uppdrag.

2. Museer bör revidera ramar och riktlinjer

Bara 4 av 10 museer har metoder eller kriterier för att mäta och utvärdera sina hållbara insatser. Nemos rekommendation är att museer integrerar hållbara mål i sina riktlinjer, policyer och rapporteringar och att det gäller alla delar av museiverksamheten.

Arbetet med hållbarhet behöver göras av alla, även om det kan kännas svårt. Men som med allt, övning ger färdighet. Kanske är det lättare att börja med sådant som är konkret och ganska enkelt att lösa? Kanske är det att se över elavtal, tjänstefordon eller att ha digitala möten i stället för resor och att återanvända.

3. Museer bör ha en hållbar strategi

Att ett museum ska känna till relevanta klimatstrategier och regelverk kan tyckas vara en självklarhet men siffrorna visar på annat: Endast 1 av 10 museer känner till de lokala, regionala eller nationella klimatstrategier som de berörs av.

Genom att öka dialogen med myndigheter och andra parter kan museer stärka sin kunskap. Ett mer medvetet museum stärker sitt varumärke i allmänhet men också hos medarbetare, besökare och leverantörer. Genom ett medvetet hållbarhetsarbete kan man reducera kommande risker, få mer seriösa leverantörer och därmed vara förberedd på kommande hållbarhetskrav.

Här kan nämnas att jag i min roll som upphandlingskonsult blivit kontaktad av flera firmor som arbetar mot museer som blir frustrerade när museernas hållbarhetskrav är lägre än gällande lagstiftning. Hållbarhetskraven är med andra ord tandlösa och firmor som vill kunna konkurrera med sina hållbarhetssatsningar får ingen fördel.

LÄS ÄVEN: Amanda Creutzer: De vanligaste hindren för museernas hållbarhetsarbete

4. Museer bör syna sin infrastruktur

6,5 av 10 museer menar att de tar hänsyn till hållbarhet när de planerar och förvaltar sitt museum. Nästan 6 av 10 museer har klimatsmart ljussättning och ytterligare museer planerar för det. Men endast 2 av 10 museer uppgav att de använder en grön energileverantör och 3 av 10 museer har klimatsmart klimatanläggning. 1 av 10 museer har solceller.

Designmuseet i London räknade på sin klimatbelastning i samband med en utställningsproduktion och såg att energiförsörjning varit det viktigaste steget för att minska utsläppen. De använde förnybar energi, vilket innebar att klimatpåverkan minskade med cirka 95 procent.

Att ändra till grön energi kan vara en kostnadsfråga, kanske ska museer gå samman för att lyfta frågan om en politik som främjar gröna museiinvesteringar? Samtidigt visar undersökningen att siffrorna även i denna fråga inte skiljer sig nämnvärt mellan större och mindre museer. Kanske är investeringar nödvändiga för att kunna underhålla byggnader mer energieffektivt, ekologiskt och hållbart. Museer kanske ska föregå med gott exempel och ta ansvar för den nödvändiga samhällsutveckling som måste göras?

5. Museer bör öka sin riskmedvetenhet

Färre än 1 av 10 museer har gjort en analys av utmaningarna som klimatförändringarna medför, och endast 3 av 10 museer har analyserat de klimateffekter som de sannolikt kommer att utsättas för. Att inte riskbedöma hur verksamheten kommer påverkas på grund av klimatförändringarna är ett kortsiktigt tänkande.

Museerna bör säkerställa säkerheten för sina samlingar och lokaler genom att analysera de klimatrelaterade riskerna. Pandemin, kriget i Ukraina och energikrisen har synliggjort att krisplaner kan behöva uppdateras. Nu börjar även klimatförändringarna påverka alltmer och riskanalysen framåt måste beaktas.

6. Museer bör stärka kompetens och utbildning

2 av 3 museer rapporterar att de inte har tillräcklig kunskap om FN:s mål för hållbar utveckling, Agenda 2030, och klimatåtgärder i sin organisation. År 2030 är inte många år bort så nu är det hög tid att höja kompetensen så museerna kan bidra till en hållbar omställning.

Vi behöver alla förstå att den ökade mängden växthusgaser bidrar till den ökade medeltemperaturen, och att växthusgaserna påverkar hur mycket av solens strålar som släpps in men att de också har en värmande effekt i sig. Det är också bra att veta att växthusgaser är ett samlingsnamn för koldioxid, metan, lustgaser och fluorföreningar. Dessa gaser beter sig lite olika och har olika lång livslängd.

För att underlätta talar man om koldioxidekvivalenter, det är ett värde där man räknar om gaserna i en gemensam enhet. Då många verksamheter diskuterar hur de ska beräkna sina koldioxidutsläpp är det bra att känna till dessa begrepp.

LÄS ÄVEN: Första museet att sätta utsläppsmål

7. Museer bör samverka

Endast 1 av 10 museer ingår i ett nätverk som arbetar med frågor om klimatförändringar. De museer som ägnar arbetstid åt klimatrelaterade frågor har fördubblats. Dessa museer har större kunskap om hållbarhetsmålen och tar oftare upp eller driver klimat- och hållbarhetsfrågor i det offentliga samtalet. I Nemos undersökning framgår vikten av att bilda nätverk, ta stöd och utbyta kunskap och erfarenheter.

Möjlighet att göra skillnad

Undersökningen visar att museerna ligger i bakkant när det gäller en av samtidens mest angelägna frågor. Men den visar också att museer är viktiga och har en enorm potential att bidra. Museer som är verksamheter som står för långsiktighet och kunskap kan vara del i att skapa bättre framtida förutsättningar.

Det Nemo rekommenderar är att bestämma sig för att 1) arbeta mot klimatförändringarna, 2) se över sina styrande dokument, 3) arbeta igenom en hållbarhetsstrategi, 4) syna sin infrastruktur, 5) göra riskanalyser och 6) utbilda personal på alla nivåer gärna genom att 7) bilda nätverk tillsammans med andra.

Skulle alla museer följa dessa rekommendationen skulle det göra en skillnad. Effekten skulle vara en direkt påverkan genom mer klimatvänliga verksamheter, men också indirekt. En indirekt effekt är bland annat påverkan på personal. Idag används ofta begreppet employer branding för att beskriva hur man uppfattas som arbetsgivare. För den som vill bli en mer attraktiv arbetsgivare är frågor om hållbarhet av stor vikt. Hållbarhetsarbetet stärker möjligheten att attrahera och behålla duktiga medarbetare.

Den indirekta effekten når även leverantörer. En attraktiv kund är en kund man prioriterar. När många leverantörer vill arbeta hållbart föredrar man självklart en kund som möjliggör det. Ytterligare en indirekt effekt är den som verksamheten har på sina besökare. Besökare som kan uppleva, fika och kanske shoppa klimatsmart blir också budbärare för det arbete ett museum gör.

LÄS ÄVEN: Tre museer och en konsthall: Så hanterar vi klimatkrisen

Känns det svårt?

Klimatförändringarna är skrämmande och området svårt. Men att sitta still gör inget bättre. I förändringsarbete brukar man sortera insatser utifrån vad de kräver och vilken effekt de har. För att skapa en angelägen förändring som kräver en stor insats behöver man en strategi.

Insatser som är lätta att lösa kan man göra direkt, något som brukar uttryckas att man plockar lågt hängande frukter. De kräver inte mycket, bara att plocka ner.

Det kan ändå kännas svårt och därför kommer ytterligare några rekommendationer. Dessa gäller oavsett om du vill arbeta för att begränsa klimatförändringarna eller anpassa verksamheten efter dem. Punkterna är till dig som vill börja men som tycker det känns svårt:

1. Du behöver inte kunna mycket för att börja, se det som en gemensam kunskapsresa.
2. Ta hjälp, det finns många som kan mycket och massor med redskap att använda.
3. Stöd de krafter som finns på museet som vill arbeta hållbart
4. Brainstorma tillsammans om allt ni kan göra mer hållbart, börja sen beta av.
5. Utmana er, sätt mål och fira era framgångar.
6. Sprid era lärdomar, både fram- och motgångar.
7. Bara börja!

—–
Amanda Creutzer 
frilansskribent och konsult inom upphandling och utställningsproduktion