Ekonomisk hållbarhet
Kulturarvets bidrag inom området ekonomisk hållbarhet kan handla om hur kulturmiljöer görs till hållbara besöksmål. Det kan också handla om kulturmiljövårdens arbete med återbruk och cirkulära modeller där resurser brukas och återbrukas.
Ekonomisk hållbarhet handlar bland annat om att trygga den ekonomiska tillväxten utan att det sker på bekostnad av social och ekologisk hållbarhet.
Kulturmiljöer och museer är kunskapsbaserade besöksmål som kan stimulera en hållbar besöksnäring och som ger ringar på vattnet för den lokala ekonomin. I kulturarvets olika yttringar finns en samhällsekonomisk potential som är väl värd att utveckla – vilket också sker på många håll runtom i landet.
Kulturarvet kan användas för att vitalisera den svenska landsbygden, väcka liv i slumrande bygder och utgöra en konkurrensfördel vid platsutveckling. Outnyttjad kulturhistorisk bebyggelse kan varsamt anpassas och ge plats åt nya funktioner och verksamheter.
Människors fascination för kulturarvet, de historiska och kulturella särdragen, skapar intresse för att resa och upptäcka nya platser. Städernas arkitektur, skogs- och odlingslandskap, industrihistoriska miljöer, världsarv, museer och hembygdsgårdar – allt det här bidrar till att göra Sverige attraktivt som besöksmål.
Goda exempel – besöksmål och kulturarvsturism
När kulturarv besöks eller utforskas genereras inkomster för besöksmålen, men även för kringliggande verksamheter såsom hotell, transport och shopping.
Projekt ”Nod för kulturarvsturism och kulturella och kreativa näringar” har initierats av Västernorrlands museum för att bygga regionala samarbeten inom besöksnäring och stimulera kulturarvsturism och kulturella och kreativa näringar. Genom projektet utvecklas mötesplatser där aktörer kan verka i en levande, kulturhistorisk miljö vilket kan höja värdet på deras produkter och tjänster.
Läs mer
Läs mer i skriften Räkna med kulturarvet – hållbarhet och klimat (2023) som finns att ladda ned eller beställa som print on demand i Diva.