Räkna med kulturarvet 2017

Kulturarv har stor betydelse för såväl turism och tillväxt som miljö och allas delaktighet i samhället. Rapporten beskriver hur kulturarv bidrar till en hållbar samhällsutveckling – ekonomiskt, miljömässigt och socialt. På alla områden är kulturarv en kraft att räkna med.

Kulturarv finns överallt där människor har levt. Dessa spår kan spänna från det mest vardagliga i form av en betad hage, en arbetsplats i en äldre byggnad till storslagna monument som lockar besökare från hela världen. Spåren kan användas för att berätta något om den tid som varit men också något om vad vi värdesätter i dag och varför.

Kulturarv är i dag närvarande på många olika sätt – från näringslivsutveckling och turism, via attraktiva livsmiljöer, till deltagande i samhället. Mångfalden av kulturarv kommer av att människor skapar, använder och omtolkar det. Nya årsringar bildas och nya lager av betydelser läggs till vilket formar såväl vår samtid som vår gemensamma framtid.

Ekonomiska värden

Kulturmiljöer lockar turister. När historiska platser blir till besöksmål gynnas turistnäringen, men även kringverksamheter i form av hantverkare, landskapsvårdare, arkeologer och andra yrkesgrupper som arbetar med vård av byggnader, fornlämningar och landskap. Kulturhistoriska värden ökar dessutom värdet på fastigheter.

Miljömässiga värden

Kultur och natur har varit sammanbundna genom århundraden och årtusenden. Skötseln av kulturmiljöer bidrar ofta väldigt positivt till den biologiska mångfalden. Kulturmiljöarbete handlar också om att vårda och återanvända snarare än att nyproducera.

Detta innebär besparingar på material, råvaror och energi. Ibland kan dock ekologiska hänsyn och kulturmiljöhänsyn komma i konflikt med varandra. Då gäller det att hitta konstruktiva lösningar som tar hänsyn till olika värden.

Sociala värden

Kulturarvets sociala värden är svåra att sätta siffror på. Det som kan mätas är människors upplevelser av tillhörighet och delaktighet. I en medborgarundersökning som Riksantikvarieämbetet genomfört framgår det tydligt att medborgarna tycker att kulturarvet är viktigt för att förstå sammanhang och känna delaktighet med andra människor. Att arbeta med kulturarvet på en praktisk nivå har också visat sig vara ett verktyg i integrationen.

Sammantaget bidrar kulturarvet med stora värden för samhället och kan vara användbart i arbetet med att uppnå en hållbar utveckling.

Om detta handlar rapporten Räkna med kulturarvet: Kulturarvets bidrag till en hållbar samhällsutveckling (2017)  som är fri att sprida och finns att beställa som print on demand eller ladda ned som PDF via DiVA.