Museer och beredskap
Forskning visar att museer är viktiga i samhällets beredskapsarbete för kriser och krig konflikter. I projektet ”Räkna med museerna” samlar vi forskning och exempel på museers verksamhet inom olika områden för att lyfta museernas relevans i samhället.
Riksantikvarieämbetet har sammanfattat forskningen på området beredskap och museer och intervjuat forskare och museipersonal i K-podd. Vi har även samlat exempel på hur olika museer i Sverige arbetar med beredskap inför krig och kris.
Museer är en del av samhällets beredskap
I en artikel på K-blogg presenterar Riksantikvarieämbetet forskning om museer och deras roll i samhällets arbete med beredskap. I Sverige har den långa perioden av fred inneburit att forskningen om museer och beredskap har fokuserat på det förflutna. Men i och med kriget i Ukraina, inträdet i Nato och det nya säkerhetsläget har forskare också börjat undersöka hotbilder i samtiden.
Forskningen lyfter museernas funktion som förvaltare av kulturarv i tider av krig och kris. Eftersom kulturarvet kan bli en måltavla i väpnade konflikter, men också förstöras i samband med olika typer av naturkatastrofer, arbetar museerna aktivt med beredskap. Detta arbete inkluderar dokumentation, digitalisering och katastrofplanering.
Kulturarv som enande kraft
Forskningen visar även att museer kan ha en bredare betydelse för beredskapen i samhället. De kan bidra till social sammanhållning och skapa en känsla av ”nationell samhörighet”. Under kriser som covid kan museerna bidra till normalitet och vägleda medborgarna. De kan även aktivera människor, skapa ett kollektivt minne och stärka samhällets ”kulturella resiliens”.
Det finns kritik
Men det finns även kritiska perspektiv inom forskningen. Vissa forskare menar att olika typer av politiskt eller juridiskt skydd kan göra kulturarvet ännu mer utsatt som måltavla i krig. Andra forskare uppmärksammar att föreställningen om ett enhetligt “nationellt” kulturarv innebär att kulturuttryck som inte passar in åsidosätts. När kulturarvet används som enande kraft i mobiliseringen av en nation i krig riskerar delar av befolkningen att exkluderas.
Det nya säkerhetsläget kräver mer forskning
Det nya säkerhetsläget och de naturkatastrofer som är kopplade till pågående klimatförändringar gör att det behövs mer forskning om museer, kulturarv och beredskap. Museernas långsiktiga arbete är avgörande för att säkerställa att kulturarvet bevaras för framtida generationer, trots de kriser och utmaningar som väntar.
K-podd om museer och beredskap
I ett avsnitt av Riksantikvarieämbetets K-podd samtalar programledaren Emil Schön med Mattias Legnér, som är professor i kulturvård vid Uppsala universitet. Legnér har länge forskat om kulturarv och väpnade konflikter. Hans senaste bok är Värden att värna: Kulturminnesvård som statsintresse i Norden vid tiden för andra världskriget (2022).
I avsnittet pratar Emil också med Therese Kruse, som är chef för Helsingborgs museums avdelning för samlingar. Kruse har sedan 2014 arbetat med att ta fram riskanalyser, rutiner och evakueringsplaner för museets samlingar i händelse av kris eller krig. Hon beskriver beredskapsarbetet som ett ständigt pågående arbete.
- Läs mer på K-blogg om Kulturarv, museer och beredskap i kris och krig (k-blogg.se)
- Lyssna till Riksantikvarieämbetets K-podd om museer och beredskap (k-blogg.se)
Exempel från museer
Många museer i Sverige arbetar med beredskap på olika sätt. Här kan du ta del av fyra olika exempel.
Statens försvarshistoriska museer
Efter att kriget i Ukraina bröt ut tog Statens försvarshistoriska museer, Försvarsmakten och Säkerhets- och försvarsföretagen fram utställningen ”Tänk om – tillsammans i krig och fred”.
Utställningen bestod av två delar. I den första delen fick besökaren genom rörelse, ljud och teknik uppleva känslan av ett pågående krig. Den andra delen var interaktiv och fokuserade på Sveriges försvarshistoria och vad man som individ kan göra för att engagera sig i försvaret.
Utställningen turnerade på universitet och gymnasier i Sverige under 2023 och 2024.
Statens transport- och maritimhistoriska museum
Sedan våren 2022 har Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) haft löpande kontakt med kollegor i Ukraina för att stärka kunskapen om beredskap och evakuering i händelse av krig.
Våren 2023 bjöd SMTM in fyra personer från Ukrainas centrum för marinarkeologi, Khortytsiia National Reserve (Zaporizhzhiia) till Stockholm för en veckas seminarier och presentationer om beredskapsarbetet inom den ukrainska kulturarvssektorn. SMTM har även skickat ett team till Ukraina för att hjälpa till med att digitalt dokumentera delar av landets transporthistoriska kulturarv.
Länsmuseet i Gävle/Hälsinglands museum
Under det stora skyfallet i Gävle i augusti 2022 föll drygt 160 mm regn över staden under två dagar. Trots att Länsmuseet Gävleborg översvämmades arbetade man med att dokumentera händelsen.
På museets hemsida lanserades ett formulär där Gävleborg kunde ladda upp bilder, filmer och berättelser som visade hur de tagit sig igenom skyfallet. Även Hälsinglands museum genomförde ett liknande projekt.
Det resulterade bland annat i utställningen ”Efter skyfallet”, som innehöll föredrag och stadsvandringar om klimatförändringar som drabbat länet.
Covid i Sverige
Under covid-pandemin arbetade ett stort antal museer i Sverige – exempelvis Västernorrlands museum, Stockholms läns museum, Nordiska museet, Värmlands museum, Jönköpings läns museum och Göteborg stadsmuseum – med att dokumentera hur pandemin påverkade svenskarna i deras vardag. 
Med hjälp av fotografier, intervjuer, digitala frågeformulär och etnografiska fältstudier bidrog museerna till att bevara erfarenheter och minnen av covid i Sverige. Materialet finns idag fritt tillgängligt online på databaser som DigitaltMuseum, Carlotta och Minnen.
När du vill veta mer