Museer och hälsa
Forskning visar att kultur och museer kan vara viktiga för människors hälsa och välbefinnande. I projektet ”Räkna med museer” samlar vi forskning och exempel på museers verksamhet inom olika områden för att lyfta museernas relevans i samhället.
Projektet har sammanfattat forskning på området i en artikel på K-blogg – Riksantikvarieämbetets blogg där du kan följa vårt arbete i lite fördjupad form. Vi har samtalat med forskare och praktiker i ett avsnitt av vår podcast, K-podd, och samlat exempel på hur museer i Sverige arbetar med hälsa på olika sätt.
Forskning styrker sambandet mellan museer och hälsa
Det finns mycket forskning om sambandet mellan kultur och hälsa. En del av denna forskning handlar om museers roll inom området, vilket Riksantikvarieämbetet lyfter i en artikel på K-blogg ”Kultur, museer och hälsa”, se länk längre ner på sidan.
Artikeln granskar forskningsöversikter, vetenskapliga artiklar och utvärderingar. Studier visar att kulturaktiviteter, bland annat i form av museibesök, kan ha positiva effekter på hälsa och välmående. Kulturella aktiviteter kan förbättra människors livskvalitet, minska ångest och depression, främja kognitiv hälsa hos äldre och stärka sociala färdigheter.
Museer som terapeutisk plats
Museibesök har kopplats till lägre dödlighet, bättre psykisk hälsa och livstillfredsställelse. Det finns ett belagt samband mellan museibesök och självskattad god hälsa. Bland äldre har museibesök och utställningar visat sig kunna motverka kognitiv försämring, depression och social isolering. Forskning pekar även på att museer kan vara en ”terapeutisk plats” och en arena för återhämtning. Att hantera museiföremål i grupp kan också ha positiva effekter för hälsan.
Även om Sverige är ett föregångsland när det gäller ”kultur på recept” finns det inte mycket forskning på det i en svensk kontext. Det finns dock projekt där museer har ingått som visat att kultur på recept kan minska stress, ångest och depression samt förbättra det psykiska välmåendet.
Orsakssamband behöver klargöras
Sammanfattningsvis visar forskningen att museer kan bidra till att människor mår bättre. Det behövs dock fler studier i området, både i en internationell och en svensk kontext. Forskningen behöver bland annat undersöka vilken typ av aktiviteter som är effektiva och klargöra orsakssamband. Den behöver även bedrivas i större skala.
K-podd om kultur, museer och hälsa
I ett avsnitt av Riksantikvarieämbetets K-podd har vi intervjuat en forskare och en pedagog på ett museum som arbetar med äldres hälsa.
Programledaren Erik Larsson samtalar med den prisbelönta forskaren Gunnar Bjursell, centrumdirektör för Karolinska Institutets ”Den kulturella hjärnan”. Det är en satsning vid Karolinska Institutet för att lyfta fram och presentera forskning om relationen mellan kultur, hjärna, lärande och hälsa.
I avsnittet pratar Erik också med museipedagogen Emelie Arendorff, som arbetar med ”Mötet med minnen” – visningar för personer med demensdiagnos på Göteborgs konstmuseum. Under visningarna, som hålls utanför museets öppettid en gång i månaden, får besökarna ta del av konsten utifrån sina egna villkor och erfarenheter.
Exempel från museers verksamhet
Många svenska museer driver projekt som är kopplade till hälsa. Här lyfter vi några exempel.
Kalmar läns museum
Kalmar läns museum arbetade i ett projekt om kultur och hälsa från 2013 till 2016 med kulturorganisationer samt vård och omsorg inom äldrevård, psykiatri och hälsocentraler i Mörbylånga och Kalmar. Kalmar länsmuseum fokuserade på äldres kulturarv, livsberättelser, föremål och lokala kulturmiljöer för att skapa en mer meningsfull tillvaro för de äldre.
I projektet användes ”minnesväskor”, tidsresor, berättelser, historiska kläder och platser, traditioner, matlagning och musik. Länsmuseet har även genomfört utbildningar för chefer och undersköterskor på flera boenden.
Därefter har arbetet fortsatt genom flera projekt i regionen. I ”Väskor som väcker minnen” från 2023, ”Minns ditt 50-60-tal” mellan 2022 och 2024, ”Tedans med frågesport” mellan 2023 och 2024 och ”Här är ditt liv” från 2024 har Kalmar läns museum arbetat vidare med äldre runt om i länet. Även utbildningen av personal inom äldreomsorgen har fortsatt. 2024 hölls en utbildning för alla sociala ombud på äldreboenden i Kalmar kommun.
Museer i Malmö
I Malmö deltog bland annat Malmö museer, Form/Design center och Malmö konstmuseum i ett forskningsprojekt från 2021 till 2024 om Kultur på recept. Projektet vände sig till patienter inom primärvården som hade stressproblem, ångest, depression eller riskerade att bli socialt isolerade. Patienterna fick utföra kulturaktiviteter två gånger i veckan under tio veckor. Museerna arrangerade rundturer och praktiska workshops.
Syftet med projektet var att undersöka de psykosociala effekterna samt deltagarnas välbefinnande. Kultur på recept införs som en insats inom primärvården för att stödja välbefinnandet i Region Skåne med start 2025.
Med hälsa som ämnesområde
På Medicinhistoriska museet i Göteborg lyfts nutidens hälsoutmaningar utifrån en historisk kontext. I utställningen om Covid-19-pandemin, som visades mellan maj 2023 och oktober 2024, lät museet besökarna reflektera kring den omvälvande tid som pandemin innebar. Utställningen lyfte bland annat frågor om hamstring, oro, sjukvårdens utmaningar och hanteringen av tidigare pandemier.
År 2024 invigdes ”En blodig historia”, en utställning om blodtransfusionens historia som museet producerat i nära samverkan med GeBlod vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Ett av målen är att bidra till en ökad förståelse för sjukvårdens behov och bidra till att fler personer blir blodgivare.