Museer och social inkludering
Forskning visar att museer har en viktig roll för att inkludera marginaliserade samhällsgrupper. I projektet ”Räkna med museerna” samlar vi forskning och exempel på museers verksamhet inom olika områden för att lyfta museernas relevans i samhället.
Riksantikvarieämbetet har sammanfattat forskning om museers arbete med social inkludering och gjort ett avsnitt av K-podd där vi intervjuar forskare och museianställda om social inkludering. Vi har även samlat aktuella exempel på hur svenska museer i praktiken arbetar med social inkludering.
Museer arbetar aktivt med social inkludering
I en artikel på K-blogg presenterar Riksantikvarieämbetet forskning om museer och deras roll för att inkludera grupper som av olika anledningar är marginaliserade i samhället eller har varit exkluderade från museerna. Under de senaste två decennierna har frågor om delaktighet, tillgänglighet och mångfald fått en starkare plats i museernas uppdrag, vilket också reflekteras i lagstiftning, kulturpolitik och internationella riktlinjer.
Forskningen visar att museer kan bidra till att stärka marginaliserade grupper och skapa en starkare känsla av tillhörighet i samhället. Museologer och kulturarvsforskare lyfter särskilt fram hur museer genom att bredda sin publik, lyfta olika perspektiv kan skapa utrymme för delaktighet och representation.
Genom att inkludera grupper som tidigare varit utestängda eller underrepresenterade – exempelvis personer med funktionsnedsättning, migranter, socioekonomiskt utsatta och HBTQ-personer – kan museerna stärka människors handlingsutrymme. Arbetet med social inkludering är mångfacetterat, och kan handla om såväl fysisk tillgänglighet som samverkan med civilsamhället och att göra om samlingar och utställningar så att dessa bättre återspeglar marginaliserade gruppers erfarenheter.
Kritiska perspektiv
Men det finns också kritiska perspektiv inom forskningen. Vissa menar att museernas arbete ofta saknar långsiktighet och att tillfälliga projekt riskerar att bli symboliska insatser snarare än djupgående åtgärder med reella effekter i samhället i stort.
Det finns även kritik mot föreställningen att kulturpolitiska åtgärder kan lösa sociala problem som i grunden handlar om ojämlikhet och segregation. Slutligen pekar vissa forskare på att det är svårt att kvantitativt mäta social inkludering och att det behövs fler studier som påvisar att museernas arbete med inkludering får faktiska effekter i samhället.
Trots dessa invändningar visar forskningen att museer kan spela en viktig roll – inte som lösning på allt, men som en plats där fler röster får ta plats och där delaktighet kan börja ta form.
Poddavsnitt om museer och inkludering
I ett nytt avsnitt av Riksantikvarieämbetets K-podd samtalar programledaren Erik Larsson med Charlotte Engman, doktor i etnologi vid Umeå universitet. I sin avhandling från 2023 undersökte Engman hur Etnografiska museet i Stockholm genomförde projektet ”Afrika pågår”, där museets personal tillsammans med afrosvenska aktörer arbetade för att göra utställningarna mer representativa och nå personer som vanligtvis inte besöker museet.
I poddavsnittet pratar Erik också med Karolien Janissen och Elin Eriksson som arbetade med utställningen “Årby bakom rubrikerna” på Eskilstuna museum. Utställningen togs fram i samarbete med de boende i området Årby. Genom att lyfta vanliga människors liv ger utställningen en annan bild av Årby, som på sistone har drabbats av återkommande skjutvåld, än den som vanligtvis syns i mediernas rapportering.
- Läs mer på K-blogg om museer och social inkludering (k-blogg.se)
- Lyssna till Riksantikvarieämbetets K-podd om museer och social inkludering (k-blogg.se)
Exempel från museer
Många museer i Sverige arbetar på olika sätt med social inkludering. Här kan du ta del av tre exempel.
Helsingborgs museum
Våren 2015 genomförde Helsingborgs museum en samtidsdokumentation om hemlöshet i staden. Genom intervjuer och fotografier skildrades vardagen för människor som saknar bostad – både lokalinvånare och EU-migranter, främst romer från Rumänien. Arbetet resulterade i en unik samling berättelser och bilder som saknats i museets arkiv. En del av mater
Skansen
Sedan 1998 har Skansen i samarbete med Södermalms dagliga verksamhet drivit verksamheten Äppelgården. Här arbetar personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autism för att stödja Skansens olika avdelningar. Arbetet, som inkluderar park- och trädgårdsskötsel, städning, målning och lättare snickeriuppdrag, bidrar till att upprätthålla och förbättra miljön på Skansen och ge de involverade struktur och en känsla av meningsfullhet.
Arbetets museum
I den digitala utställningen ”Att arbeta utan papper” lyfter Arbetets museum i Norrköping fram berättelser från papperslösa och asylsökande på den svenska arbetsmarknaden. Genom personliga vittnesmål skildras vardag, utsatthet och kampen för rättigheter. Utställningen innehåller också berättelser från Fackligt center för papperslösa. ”Att arbeta utan papper” blottlägger en verklighet som många har upplevt, men som sällan syns i det offentliga rummet.
