Om EU och kulturarvet

EU:s kompetens, det vill säga vad EU:s institutioner gemensamt får besluta om, regleras av två fördrag: fördraget om Europeiska unionen (FEU) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF).

Kulturarv som begrepp nämns särskilt i tre artiklar i dessa båda fördrag: artikel 3 och 6 i FEU och artikel 167 i FEUF. Av dessa artiklar följer att ett av EU-samarbetets främsta mål är att respektera unionens kulturella rikedom och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas.

För att nå detta mål kan EU:s institutioner agera för att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas åtgärder. Det betyder att beslut fattade av EU:s institutioner kan bidra till kulturens utveckling i medlemsstaterna och samtidigt måste respektera medlemsstaternas nationella och regionala mångfald samt framhäva det gemensamma kulturarvet.

Det innebär att EU:s institutioner inte kan fatta beslut på kulturområdet som innebär en harmonisering av medlemsländernas bestämmelser i lagar och andra författningar.

Bör uppmuntra till samarbete

Insatser på området bör uppmuntra till samarbete mellan medlemsstaterna samt stödja och komplettera deras verksamhet, bland annat när det gäller att öka kunskapen och spridningen av de europeiska folkens kultur och historia, samt att bevara och skydda kulturarv av europeisk betydelse.

Unionen och medlemsstaterna kan också främja samarbete med tredjeländer och de behöriga internationella organisationerna. Respekt för och främjande av de europeiska kulturernas mångfald måste beaktas när åtgärder vidtas i enlighet med andra bestämmelser i fördraget.

Det finns många olika sätt att för EU att stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas arbete på området, bland annat genom att fördela medel till kulturarvsarbete genom olika program och möjliggöra för medlemsstaterna att samarbeta i olika expertgrupper. EU-kommissionen delar även ut  European Heritage Awards och arrangerar tillsammans med Europarådet även den Europeiska Kulturarvsdagen.

Grund för harmonisering på kulturarvsområdet

Det finns dock undantag när fördraget ger EU rätt att fatta beslut på kulturarvsområdet. Detta gäller framför allt frågor som kan kopplas till skyddet och fullbordandet av den inre marknaden. Exempel på detta är frågor om export och import av kulturföremål till och från länder utanför EU och användningen av metallsökare.

Kulturarvsfrågornas tvärsektoriella karaktär

Det är också viktigt att komma ihåg att kulturarvsfrågorna har gränsytor mot många av EU:s politikområden, så som handel, miljö, energi och jordbruk.

Mer om EU:s arbete på kulturarvsområden kan du läsa på EU-kommissionens och Europeiska ministerrådets respektive hemsidor.