Kommunernas breda kulturmiljöarbete

Kommunerna har en central roll i samhällsutvecklingen. Att kulturmiljöarbetet tar plats i det kommunala sammanhanget är därför en grundläggande utmaning.

Kommunernas kulturmiljöarbete kan handla om planverksamhet (inklusive arbete med riksintressen), bygglovshantering, miljötillsyn, turism och besöksnäring, destinationsutveckling, exploateringsverksamhet, förvaltning av fastigheter, gator och parker, miljöplanering och miljömålsarbete, skola och utbildning, integrations- och jämställdhetsarbete, tillgänglighetsarbete, näringslivsutveckling, samverkan med lokalt näringsliv, kultur-, fritids- och biblioteksverksamhet, natur- och landskapsvård, fornvård, kommunala museer, kulturvårdande stiftelser och samverkan med lokala föreningar samt fördelning av bygdemedel och andra bidrag.

Kulturmiljöarbetet har flera aktörer, nationellt, regionalt och lokalt. På den nationella nivån är det Riksantikvarieämbetet, på den regionala nivån är det länsstyrelserna och regionerna eller landstingen. Lokalt är det kommuner, ideella föreningar, ägare av kulturmiljöer, entreprenörer med flera. Historiskt sett finns också ett nära samband mellan Riksantikvarieämbetet och de kulturhistoriska museerna som länsmuseerna/de regionala museerna.

Varför intresserar sig Riksantikvarieämbetet för kommunerna?

Riksantikvarieämbetet ska bland annat följa och stödja det regionala kulturmiljöarbetet samt verka för att kulturvärdena i bebyggelsen och i landskapet tas till vara och bevaka kulturmiljöintresset vid samhällsplanering och byggande. Detta är frågor som också hanteras av och beslutas av kommunerna.

Införandet av den så kallade kultursamverkansmodellen innebär att en ny spelplan bildats mellan statliga, regionala och lokala aktörer på kulturområdet. Riksantikvarieämbetets utgångspunkter för att samverka om strategiska utvecklingsfrågor med regioner/landsting och länsstyrelser är å ena sidan att kultursamverkansmodellen medför att nya relationer behöver upprättas mellan aktörerna. Å andra sidan leder den till ett behov av att gemensamt se de större sammanhangen och ta om hand tvärsektoriella frågor. Även diskussion om samhällsbehov och samhällseffekter utanför kulturområdet bör ges utrymme. För att praktiskt kunna genomföra detta har Riksantikvarieämbetet valt att satsa på utvecklingssamverkan med några regioner/landsting och länsstyrelser. Utvecklingssamverkan ska inte bara utveckla dessa relationer utan kunna vara till nytta och av intresse för hela landet.

Riksantikvarieämbetet har utvecklingssamverkan som formulerats i överenskommelser med regioner/landsting och länsstyrelserna i Skåne, Västra Götaland och Västernorrland.

Vilka särskilda insatser riktade mot kommunerna gör Riksantikvarieämbetet?

Riksantikvarieämbetet vill pröva nya sätt att möta kommunerna. Två nya aktiviteter har därför initierats under senare tid.

I. En kommunmässa om kulturarv

Den 20 november 2013 arrangerade Västarvet en ny mässa och mötesplats – Arena 49 – för regionens 49 kommuner med flera. Mässan gick av stapeln i Eriksbergshallen och ett tjugotal utställare i form av närmare 20 kommuner, regionens KulturUngdom, Västra Götalands kultursekretariat, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Riksantikvarieämbetet deltog med montrar och aktiviteter av olika slag.  Föredrag hölls om samhällsutveckling och medborgardialog, klimat, platsens betydelse och kommunal samverkan om biosfärområdet Kinnekulle. Regionens kulturnämndspolitiker var på plats och tog del av aktiviteterna. Cirka 350 personer besökte mässan som varade en halv dag.

Syftet med mässan var att kommunerna skulle få möjlighet att visa sin verksamhet på området, inspirera varandra och berätta för andra om goda exempel på kommuners kulturmiljöarbete. Mässan var också ett tillfälle att mötas på lokal, regional och nationell nivå.

Initiativet togs inom ramen för den utvecklingssamverkan som finns mellan Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Riksantikvarieämbetet. Mässan var den första någonsin som anordnats. En ny mässa genomfördes den 2 december 2015 i Eriksbergshallen i Göteborg. Här hittar du dokumentation från Arena 49 2015:  http://www.vastarvet.se/arena49

II. Årets kulturmiljökommun

Kulturmiljöarbete bedrivs i alla kommuner men på olika sätt. Att kommunerna har ett ansvar för att ta tillvara och spara kulturmiljöer är välkänt. Mindre uppmärksammat är hur kommunerna använder kulturmiljö i arbetet med tillväxt, attraktivitet och social sammanhållning.

Riksantikvarieämbetet i samarbete med Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Landstinget i Västernorrland och länsstyrelserna i Skåne, Västra Götaland och Västernorrland vill nu bidra till att lyfta fram hela det värdefulla arbete som kommunerna gör genom att anordna en tävling.

Fyra nya nationella kulturmiljömål gäller från år 2014. Regering och riksdag har uttalat att de även ska kunna vara vägledande för kulturmiljöarbetet på regional och kommunal nivå. En viktig uppgift är att göra de nya målen kända för aktörerna på kulturmiljöområdet. Anordnandet av en tävling om årets kulturmiljökommun är en del i detta arbete.

• Ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas,
• Människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön,
• Ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser,
• En helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen

Tävlingen är ett sätt att uppmärksamma att kommunernas kulturmiljöarbete är viktigt och intressant. Genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte kan goda exempel spridas till andra kommuner och aktörer.

Tävlingen var ett pilotprojekt under 2015 och omfattade därför bara tre län under försöksåret.

Med början 2017 kommer alla landets kommuner att ges möjlighet att söka till Årets kulturmiljökommun.