IPM – Integrated Pest Management
Samordnad skadedjurskontroll eller IPM, är en strategi för att motverka skadedjur och mögel. Att arbeta med IPM innebär att ersätta kemiska bekämpningsmedel med ett förebyggande arbete och i första hand mer miljövänliga metoder.
Enkäten ”Incidenter inom museernas samlingsförvaltning” som Riksantikvarieämbetet skickar ut årligen visar att skadedjur och vattenskador är de incidenter som är vanligast förekommande på våra museer.
Det tillsammans med ett ökat miljömedvetande och en mer restriktiv och reglerad användning av många kemiska bekämpningsmedel medför att vi måste arbeta med andra metoder. IPM innebär en helhetssyn där tyngdpunkten ligger på det förebyggande arbetet. Vid behov av akuta åtgärder måste valet av metod göras omsorgsfullt. Man väljer i första hand den mest miljövänliga metoden och i sista hand kemiska bekämpningsmedel.
Användandet av kemiska bekämpningsmedel innebär dessutom hälsorisker för personal och besökare, men kan även vara skadligt för föremålen. Ett tidigare frikostigt användande av bekämpningsmedel innebär också att alla som hanterar föremål eller arbetar i lokalerna på museer måste ha kännedom om hur man kan skydda sig mot ohälsosamma ämnen i samlingarna.
Förebyggande åtgärder
Själva grundtanken med IPM syftar till att förhindra angrepp i stället för att behandla dem. Det förebyggande arbetet innebär att undersöka hur insekterna tar sig in i byggnaden och de utrymmen där samlingar förvaras, samt att när de väl är inne, vad som gör att de eventuellt kan fortsätta leva och föröka sig där.
Byggnaden är det första skyddet mot skadedjur och den måste säkras för att förhindra att skadedjur kan ta sig in. Det kan handla om att täta dörrar och fönster och att se till att inga fönster eller dörrar hålls öppna på sommaren. Göra regelbundna inspektioner, följ upp och förbättra byggnaden tills den är säkrad och inga skadedjur kan ta sig in.
Dessutom behövs kunskap om de vanligaste skadedjuren som kan finnas i en samling. Hur de ser ut och vilka spår de lämnar efter sig. Ögonen är vårt viktigaste instrument. Att lära sig se förändringar och spår i miljön och materialet kan vara den första varningssignalen. Det som verkar subtilt och i det närmaste osynligt kan vara början på ett stort framtida problem.
Att ha bra rutiner som all personal kan följa är ett viktigt redskap mot skadedjur. Det kan till exempel handla om att frysa eller lägga nyinkomna föremål i karantän eller att ha väl städat och god ordning och att bara äta eller dricka på anvisade platser, eftersom många av skadedjuren är beroende av att hitta föda.
Som stöd för den regelbundna kontrollen kan man använda olika fällor eller utvalda mätpunkter som ex vis fönster lampkupor etc. Se Vårda Väl-blad: Att använda klisterfällor för skadedjurskontroll.
Andra viktiga faktorer är klimatet. Rätt temperatur och luftfuktighet är viktigt för många skadedjur. Silverfisken vill ha fukt, medan pälsängern klarar sig bra i extremt torra miljöer. Genom att kontrollera klimatet kan man styra hur skadedjur förökar sig.
Vid ett konstaterat skadedjursangrepp måste en rad beslut fattas. Hur ska skadedjuren bekämpas, föremål måste flyttas och saneras för att förhindra ytterligare spridning. Eventuellt försäkringsbolag måste kontaktas och kanske en skadedjursfirma.
Att dokumentera och följa upp för att undvika nya angrepp är ett viktigt redskap i det förebyggande och akuta arbetet. Varje åtgärd som ett föremål varit utsatt för är en del av dess historia. Denna information måste följa föremålet. Det är därför viktigt att ha rutiner för hur och vad som ska dokumenteras. Detta är viktigt ur flera aspekter, dels som en hjälp att bedöma orsaken till föremålens tillstånd, dels för bedömning av de arbetsmiljöfaktorer som kan vara knutna till hanteringen, dels för val av aktuella åtgärder.
Att ha en en standardiserad dokumentation av arbetet med samordnad skadedjurskontroll underlättar. Det ska vara lätt att lägga till uppgifter och få underlag till utbredning, mängd, arter mm. Det ställs dessutom successivt allt högre krav från samhällets sida gällande systematisering av arbetet med både arbetsmiljö- och miljöfrågor. Denna informationen kan även utnyttjas i mer övergripande sammanhang som exempelvis vid kvalitetssäkring, miljöledning och internkontroll av arbetsmiljön.