Erfarenheter från E6

Genom världsarvet Tanum

Bakgrund

I Tanum gjordes tolkningen av landskapets historiska karaktär och vägens påverkan i tre olika skalor eller detaljeringsnivåer. Den historiska karaktären i och påverkan på hela slättlandskapet med avgränsade höjder gjorde det möjligt att bedöma helhetsverkan. Sambandet mellan komponenter från olika tider på gårdsnivån blev utgångspunkt för diskussioner om möjligheten att bruka landskapet även i framtiden. Förhållandena på hällristningsnivån handlade om möjligheterna att som besökare kunna uppleva de berömda miljöerna även i framtiden.

Projektledarens reflektioner

Det var svårt att hantera frågan om en motorväg genom ett världsarv. Det fanns en rädsla för att fatta fel beslut om något som man inte riktigt begrep. Därför var utgångspunkten för projektet att skapa delaktighet i processen genom att lyssna och respektera andras åsikter för att därmed utveckla en ökad helhetssyn. En komplikation var att känna av och tolka var de olika aktörerna stod, eftersom det fanns många olika interpretationer av ordens mening. Umgänget utanför arbetstid var viktigt för att lära känna alla. Det var ovanligt att samrådspartner från myndigheterna ingick i projektgruppen.

Deltagarnas kommentarer

Beskrivningen av landskapets tre skalor utgick från världsarvets värden och inte från vägen. Detta skapade förståelse för vägens påverkan på kulturmiljön i landskapet som helhet. Det var viktigt att se möjligheterna och inte bara hoten. Formuleringarna av mål tog fasta på kulturmiljöns chanser att brukas i framtiden.

Experterna utvecklade sina bedömningar dels när de kom ut på plats, dels när de diskuterade med varandra utifrån ett lösningsorienterat förhållningssätt. Det gällde både kulturmiljöfrågan och naturmiljöfrågan.

Den långa planeringsprocessen hade medfört en rad problem. De inblandade aktörerna hade bytts ut. Kulturmiljöunderlaget hade föråldrats. Det var till en början svårt att överge tidigare ställningstaganden trots att planeringsförutsättningarna ändrats.